Årsmötet 2021

Föreningens årsmöte avhölls tisdagen 16 november 2021 på Officersmässen i Falun.
På förslag från styrelsen ( se bilaga nedan) beslutade årsmötet att låta upplösa föreningen. Beslutet var enhälligt. Se protokoll och bilaga nedan.

 

Justerat årsmötesprotokoll 2021 samt bilaga till §13 Klicka här

Faluns parker, från dåtid till nutid

De styrande i Falun har historiskt sett aldrig varit särskilt intresserade av att anlägga parker eller grönområden inom stadsgränsen berättade Örjan. De flesta parker, som vi än i idag är stolta över, har till övervägande del tillkommit genom privata initiativ och privat finansiering.

Hyttgatan

Gruvdriften och hyttverksamheten som var helt förhärskande under många hundra år omöjliggjorde i stort sett växlighet på den ”gruvliga sidan” av Faluån och på den ”ljuvliga” sidan fanns mest betes- och odlingsmark. Först under början av 1600-talet ändrade Falun karaktär. Med stadsprivilegierna 1641ökade befolkningen väster om ån och Åsens befolkning dubblerades. Ny tomtmark fick man genom att fylla ut sankmarkerna närmast ån (Faluån var på sina ställen ca 50 m bred!) med slagg. En helt ny stad skapades genom stadsplanen (rutnätsplanen)1646. Men de enda parkliknande ytor som kan skönjas på stadsplanen återfinns runt kyrkorna Kopparbergs (invigd 1471) och Kristine (1642 – 1655).
Sommaren 1761 kom katastrofen. Med 10 dagars mellanrum uppstod två eldsvådor som ödelade två tredjedelar av Falun. All bebyggelse öster om ån samt området Västra Falun eldhärjades. Bränderna blev en vändpunkt i stadens utveckling. Nu uppmuntrades gårdsägarna att bygga stenhus och understöd och skattebefrielse under 10 år infördes.
Ett tidigt sten- (slagg-) hus var Geislerska huset (1771) på Åsgatan, tyvärr nu rivit, men den tillhörande parken finns delvis ännu kvar fastän omgestaltad.
Bergmästare Clas Wallman som ägde ett stort markområde i kv Lallarvet uppförde i början av 1800-talet 2 större villor på sin tomt och anlade en vacker park dit allmänheten hade tillträde. Den allmänna parken finns tyvärr inte kvar och den sista av vackra byggnaderna revs 1956.
På den ”ljuvliga sidan” av ån hade faluborna sina kålgårdar, täppor och betesmarker. Där skapades ett nytt kvarter (fast. Rönnen 8) och i detta uppfördes den nya läroverksbyggnaden mellan 1863 och 1866. På initiativ av biologiläraren Alm och det privata Planteringssällskapet skapades Läroverksparken som efter hand blev en botanisk trädgård och som är en tillgång för faluborna, än i dag. 1906 byggdes Läroverket på med en våning och 1943 byggdes en ny gymnastiksal.
I september 1877 invigdes Länslazarettet med tillhörande jättelik tomt. Den del vi idag kallar Stadsparken anlades dock av Planteringssällskapet genom rensning av skogen ovanför sjukhuset. Byggdes så småningom ut med Ryggåsstugan (ark Claes Boman) och lekpark mm.
Planteringssällskapet anlade Luffarparken genom att odla på mark som blivit över när järnvägen till Göteborg drogs. Vidare ordnade sällskapet pilplantering utefter Faluån.

Snöklockan

En park som vi alla känner till är Kronbergs park eller Kronbergs Minne som den egentligen heter. Anlades av Janne Kronbergs änka som lekpark för barn. Från början fanns plaskdamm för barnen centralt i parken. Dammen är numera ersatt av en planteringsyta. I dess mitt står den lilla statyn Snöklockan gjord av Per Hasselberg på ett fundament av Carl Larsson.
Andra parker som Örjan berättade om var Järnvägsparken framför Johanssonska huset, Ljungbergs Bergalid, Hästparken, Kålgårdsparken med badet samt Stabergs park.

Örjan avtackades med sedvanlig gåva och kraftiga applåder.

Vad händer i centrala Falun

Lasse Westin

Denna kväll gästades föreningen av Falu Stadsrums entusiastiske verksamhetsledare Lasse Westin. Han inledde med att presentera den snart 30-åriga föreningen som han leder.

Falu centrumförening ”Centrala Stadsrum” är en ekonomisk, medlemsägd förening med en styrelse bestående av 15 ledamöter och ordförande är för närvarande Barbro Ström. Medlemmar i föreningen är bl a alla de stora fastighetsägarna i Falun, bankerna, butiksägare, handlare, hotell, Falu Gruva, parkeringsbolaget, Visit Dalarna samt kommunens olika förvaltningar. Föreningens verksamhet finansieras genom ett fast årligt bidrag från kommunen samt bidrag från medlemmarna. Nästan all verksamhet bedrivs i projektform där medlemmarna och experter involveras. Föreningens verksamhetsområde omfattar bara Falu centrum, alltså den inre ringen. Inom ringen bor idag endast ca 450 personer men målet är en ökning till 800 boende.

Föreningens verksamhetsidé är att arbeta för ökat besöksantal till Falu stadskärna. Detta ska ske genom att stadskärnan är levande, har ett trivsamt café- och restaurangområde, mixat shoppingutbud, tillgängliga P-platser, kulturgenomsyrad miljö samt att det ska vara lätt att ta sig till stadskärnan. Lasse berättade att det finns 3 s k ”besöksräknare” vid infarter till stadskärnan och att besöksantalet mäts kontinuerligt. Målet är att antalet rörelser i centrum ska öka med 20 %.

Centrala stadsrum ska vara ”en snäll nagel i ögat” på kommunledningen och ska ha en samverkansroll som drivande kraft vid marknadsföring, förbättringar och etableringsfrågor. Vidare ska man genomföra stora och små evenemang, föra dialogen mellan kommunen och medlemmarna, vara remissinstans för kommunen, samordna bevakning samt drift- och skötsel och genomföra klottersanering i stadskärnan mm.

I strategiskriften ”Falun händer” finns några viktiga mål för framtiden;

  • Så gott som alla tomma lokaler ska fyllas! Vakansgraden är idag 9 % och ska ned till 4%. I dag är 89% fysisk handel och resten e-handel. Flera nya butiker är på väg in. Allmänhetens önskemål är etablering av H&M Home, Zara och återvinningsbutik.
  • Antalet nöjda med P-platssituationen ska öka från 41% till 50%.

Risken att stadskärnan ska dö på grund av externhandeln existerar inte enligt Lasse!

Hur gick det för stadskärnan i somras? Jo, de flesta småbutiker har gått bättre än tidigare på grund av att folk stannat hemma i Falun samt att många Sverigeturister upptäckt Falun. Alla restauranger har varit välfyllda under sommaren och hösten. Nu har en ny kampanj ”Stötta stadskärnan” precis dragit igång och Hemslöjden vill gärna bli Faluns s k ”Visitpoint” när Visit Dalarna avvecklar sin verksamhet.

Frågorna haglade över Lasse när han avslutade sin föredragning med att inbjuda föreningsrepresentanter från K & M att delta i det Medborgarråd som Centrala Stadsrum bildat.

Erik framförde föreningens tack till Lasse och överlämnade en gåva varefter applåderna tog vid.

Kristine kyrka efter den stora renoveringen

Terese Wängdahl berättar

Vår ciceron denna kväll var Falu pastorats fastighetsingenjör Terese Wängdahl som varit projektledare för den stora renoveringen.

Orsaken till renoveringen var att sprickor noterats i valv och väggar. Fönstren, som satts in 1905, hade synliga skador och blyinfattningen runt glasen började släppa. Vidare behövde alla putsade ytor rengöras från smuts och damm. Senast hela kyrkans väggar rengjordes var för drygt 50 år sedan. Även altartavlan och den stora kyrkorgeln (båda från 1600-talet) behövde rengöras.

Planeringsarbetet påbörjades redan 2016 med projektering och kostnadsberäkning. Putskonsult anlitades och länsstyrelsens antikvariska experter engagerades. Statsbidrag söktes men först i december 2019 stod det klart att bidrag kunde påräknas med 30 % för putsrenovering och 75 % för fönsterrenovering.

Det egentliga renoveringsarbetet påbörjades i januari 2019 efter att kyrkan stängts för allmänhet och all kyrklig verksamhet.

Altartavlan efter renovering

Man började med att demontera de stora väggsköldarna från 1700-talet och andra väggfasta artefakter. Därefter togs flertalet av de stora ljuskronorna ned täcktes. Sedan täcktes golven med hårda skivor och orglar och bänkar byggdes in. Nu kom ställningsbyggarna in i kyrkan. Man påbörjade byggnationen från altaret och arbetade sig bakåt. Takhöjden i koret uppgår till 18 m! På den höga ställningen byggdes ett golv för att kunna arbeta från och köra kärror på. Totalt har ca 50 yrkesarbetare varit engagerade i projektet. Putsen har rengjorts med specialsvamp (inga organiska franska bröd nu för tiden!) för hand utan vatten och därefter dammsugits. Putsytan motsvarar ca 3000 m2. Sprickor lagades och därefter målades alla putsade ytor 5 gånger med speciell kalkfärg godkänd av länsstyrelsen. Långväggarna målades löpande utan uppehåll för att förhindra nyansskillnader.

För fönsterrenoveringen anlitades en specialistfirma från Uppsala. Korfönstren rengjordes på plats, övriga plockades ner. Det tog 2 veckor för 2 man att rengöra och laga ett fönster. Elradiatorerna under fönstren har tagits bort och ersatts med infravärmare inbyggda i fönsternischerna för att förhindra nedsmutsning genom luftrörelser.

Nu återstår endast att renovera kororgeln (man avvaktar bidrag).

Totalkostnaden för renoveringen uppgår till 24 miljoner kronor och överensstämmer med budget, vilket påpekades är ovanligt för ett så omfattande byggprojekt.

Våren 2020 var arbetet klart och besökare kunde ånyo hälsas välkomna mellan 10 och 16 varje dag.

Ordföranden tackade och lyckönskade Terese och Falu pastorat till ett fantastiskt resultat och vi besökare applåderade.