Årsmöte med Färist 7 mars 2018

Lena och Anna-Britt välkomnar

Vid vårt årsmöte 2018 blev vi väl mottagna av Lena och Anna-Britt som bockade av oss och önskade välkomna.  Väl på plats blev vi underhållna av sånggruppen Färist.  Gruppen bestod av nio skönsjungande kvinnor.  Dessa bjöd på folkviseton med både kända och mindre kända sånger. Sångstunden avslutades med en gammal visa från, tror man, 1300-talet, vilken har tillrättalagts under 1800-talet.  Min förvåning blev stor när gruppen började sjunga ”Och jungfrun hon går i ringen”.  Den hörde ju alltid till när man hade ringlekar på kalasen vid unga år.

skönsjungande sånggruppen Färist

Därefter öppnade ordförande Jan-Ola mötet och dagordningen följdes. Årsberättelsen gicks igenom. Revisionsberättelsen lästes upp av revisor Henrik Permalm och ansvarsfrihet för styrelsen beviljades av mötet. Ekonomisk redovisning för år 2017 gicks igenom och vi kunde konstatera att ekonomin är fortsatt god

Inga förändringar i styrelsens sammansättning inför nästa år. Ändring av §7 i föreningens stadgar. För att ge styrelsen erforderlig tid att bereda inkomna skrivelser och motioner föreslår styrelsen årsmötet, för andra och sista gången, besluta att sista meningen i stadgarna ändras till följande lydelse: ”Medlem som vill att ett visst ärende tas upp vid årsmöte ska lämna skriftlig framställan om detta till styrelsen senast första februari aktuellt årsmötesår”

Jan-Ola och Christer leder mötet

Medlemsavgiften blir lika som tidigare år: 150,- för enskild medlem och 200,- för familj. Gäller för ett år.

Föreningen kommer framledes att engagera sig i Faluns översiktsplan för de närmaste 20 åren. Bl a södra förbifarten, Gruvgatans framkomlighet, nytt kulturhus.  Det går att följa kommunens framtidsplaner på www.falun.se/falunväxer.  Gå gärna in och kika där. Man vill ju här, precis som i alla andra städer, förtäta stadskärnan.  Det byggs många bostadshus men var skall man göra av alla bilar som detta medför?

Nu väntade räksmörgås, dryck, kaffe och kaka samt lottdragning.

Grafik på Dalarnas museum tis 19 september 2017

Den 19 september genomfördes för medlemmar i Föreningen Kultur och Miljö Falun, en visning av museets permanenta grafikutställning. Annacari  Jadling Ohlsson visade och berättade initierat om de utställda bladen i grafiksalen. Falun betraktas av många som grafikens huvudstad främst genom de fem falugrafikerna Helge Zandén, Stig Borglind, Hans Johansson Norsbo, Olle Hedlund Bull och Axel Fridéll som alla verkade i staden.

Kina och Japan var tidiga med tryckkonsten och här i Sverige startade Konstakademin i Stockholm utbildningar i grafik i slutet av 1800-talet. Det finns olika tekniker för att framställa ett grafiskt blad: högtryck, djuptryck, träsnitt, linolium bl a. De flesta är gjorda i djuptryck på kopparplåt, en torrnål som ristar i plåten. Vanligaste upplagan är 30 exemplar. Etsningar går djupare och då kan man göra en upplaga på 50 ex. De bästa bladen tekniskt sett brukar bli blad nr 5 – 10 i upplagan. Den enda kvinnan som finns representerad i museets samlingar är Ottilia Adelborg. Två tavlor finns utställda där hon arbetat med träsnitt, dessa är färglagda efteråt. Vidare kan nämnas att Hans Norsbo behärskade konsten att rista spegelvänt för att bladen skulle bli rättvända vid tryck. Axel Fridell var en mästare på att göra karikatyrer och få fram spelet mellan ljus och skugga i sina bilder. Ett av hans mest kända blad är Mr Simmons, tidningsläsare. I en egen monter finns Stig Borglinds arbetsbord utställt med nålar, redskap och material som han använde och ligger i en exemplarisk ordning på bordet. Skulptören Arvid Backlund, Svärdsjö har gjort huvuden i brons av de fem falugrafikerna, dessa finns utställda i en nisch i grafiksalen.

Falu Konstgrafiska verkstad som finns på Blindgatan i Östanfors, firar 60 års jubileum i år, 1957 – 2017. I en av salarna i museets stora konsthall finns ytterligare 22, idag verksamma konstnärer/grafiker, utställda. En stor variation på konstverken finns vad gäller storlek, färgsättning, föreställande och abstrakta uttryck. Man kan nu även göra grafik med hjälp av dator. Den konstnärliga ledaren på Konstgrafiska verkstaden idag är Modhir Ahmed. Sedan flera år tar verkstaden emot besökande konstnärer samt barn o ungdomar som är intresserade av att uttrycka sig i konst.

Många flera grafiker finns utställda på Dalarnas museum i den permanenta grafiksalen, vilket är väl värt ett besök för den intresserade.

Vi tackar Annacari som berättade på ett medryckande sätt om dessa delar ur museets konstskatter

Slaggstenshus, unika kulturskatter lör 2 sept 2017

Hitta skönheten i Slaggen

Det har AnnMari Gunnarsson och Peter Nyblom gjort.  Dessa båda har gjort ett gediget arbete med att kartlägga och fördjupa sig i den skatt som våra slaggstensbyggnader utgör. Slagg är den produkt som blir över när man har smält ur malmen.  En del malm blir kvar i stenen vilket påverkar utseendet.

Varför man en gång i tiden började använda slaggsten berodde på att det behövdes byggnadsmaterial till diverse olika byggnader.  Trävirket skulle i första hand gå till alla elda i alla masugnar för att utvinna malmen.  Till en början användes mest slaggflis.

exempel på byggnader i slaggsten

Men så kom man på metoden att gjuta byggnadsstenar av slagg. Och därefter var det inte långt till att försköna dessa stenar.  Slaggen kunde gjutas i olika formar inte bara rektangulära. Man har ju alltid strävat efter att göra det lilla extra. Förr byggde man ju för att det skulle hålla länge.  Och ska det hålla länge är det ju bra om det är vackert också.

Man hittar många byggnader av slagg framför allt runt hyttorna.  Användandet av slaggsten tror man började någon gång i mitten 1750-talet. Det man i första hand använde slaggen till var ekonomibyggnader, broar, uthus, grunder mm.  En del bostadshus gjordes också av slaggsten. Det finns en kyrka i Boxholm som uteslutande är byggd av slaggsten.  Det görs ingen slaggsten idag (vi har ju inga masugnar längre) vilket i sin tur gör att det är svårt att reparera dessa hus.  Man får söka i jorden runt hyttorna.

slaggsten som formats

Det var skickliga hantverkare som visste precis när materialet var redo att formas.  Så här gjorde man i Sverige. Men hur var det i andra länder.  AnnMarie började sin forskning, och jo, i England fanns en hel del. Och efter hennes förfrågningar började även engelsmännen inventera sina ”skatter”. Tillvägagångssätten är snarlika.  Kunskaper spreds. I Ryssland finns det också mm.  I Sverige finns det otaliga hus ute i landsbygden som inte används längre.

När man ska titta på en målning ska man helst backa lite för att se helheten, när det gäller slaggsten ska man gå nära för att uppfatta alla skiftningar och färger.

Så ut på en upptäcksfärd bland alla våra slaggsgtenshus.

Det kulturhistoriska värdet är ovärderligt.

Ett stort tack till AnnMarie Gunnarsson och Peter Nyblom som har sammanställt allt detta i en väl genomarbetad bok.

Jazzkonsert på gamla elverket 3 maj 2017

Förberedelser pågår

Från jazz till soul och pop var rubriken för denna jazzafton.  Redan kl 18.00 kunde vi börja kvällen med att Craig berättade om den verksamhet som drivs i Gamla Elverket.  Det finns många aktiviteter i byggnaderna och dessa skall bygga på 3 + 1 ben att stå på.  Det är KULTUR-SOCIALT ARBETE-KONFERENS.  Det fjärde benet som har tillkommit nyligen är  SOPPLUNCHER för 65,-  Enligt Craig så är det fler och fler som hittar hit för en soppa.  Gunnar har testat och hade endast goda omdömen att säga. Går också bra att ta sig en enkel och god fika. Kan vara värt att prova.  Vi fick gå runt i lokalerna och bekanta oss med de möjligheter som Gamla elbolaget kan erbjuda. Små konferensrum. Ett större som kallas Lilla scenen. Och så hade vi Stora scenen där konserten framfördes. Dessutom kök och liten restaurangdel. Vid behov vidgades restaurangdelen med Stora-scenen-lokalen. Konserten började kl 19.00 och många var det som passade på att få sig en soppa och/eller fika innan.

Två som försäkrat sig om platser. Salen fylldes snabbt av fler

24 ungdomar i fyra olika konstellationer.  Rubriken för kvällen hette ”Från jazz till soul och pop”. Realiteten blev två jazzgrupper och 2 rockgrupper + ett extranummer där Nora sjöng och spelade piano. Ett litet stilla break mellan tredje och fjärde gruppen. Musiker och publik tog Stora scenen-salen i besittning.  Någon hade räknat antalet publik till 86.  Ingen dålig siffra.  Man var tvungen att placera ut många fler stolar efter hand som publiken strömmade till.  Roland Lindberg (en eldsjäl i UNGJAZZ) höll ihop programmet och presenterade grupper och musiker varefter de intog scenen.  Och det blev tryck. Rejält tryck. En spelglädje som smittade av sig. Det var bara att gunga med och stampa takten. 34 musiker framförde väl valda stycken i en skön blandning. Vi önskar dessa unga musiker en härlig framtid inom musiken.
Där orden tar slut tar musiken över.

Hela konserten kan ses på hemsidan www.gamlaelverket.se

        Konserten genomfördes i samarbete med Kulturskolan och Musikestet.

Studiebesök nr två(2) hos Orkla Care AB 11 januari 2017

Några av besökarna på bild

Detta var studiebesök nummer två (2).  Vårt första besök gjordes redan 7 september 2016. Men eftersom intresset var stort var Orkla generösa nog att bjuda på ytterligare en visning.
Orkla Care är Faluns största kemisk-tekniska anläggning. En produktion som man lyckats bevara i Falun genom att visa sig vara det bästa alternativet. De sammanhängande byggnaderna är stora som fem fotbollsplaner. Det syns inte så tydligt från utsidan men så är det. Och i genomsnitt går 30 långtradare till och från företaget varje dag. Vi hade tre guider som ledsagade oss genom företagets historia, nutid och framtidsplaner.  Ett företag med många strängar på sin lyra och det är intressant för yngre att söka sig hit så möjligheterna till avancemang är stora. Vi fick också ta en rundvandring genom produktionen. En mycket intressant och givande kväll.
För den som vill läsa ett utförligare reportage kan se via återblick från vårt första studiebesök den 7 september 2016.

Våra guider Lennart Swärd Jan Tollsten och Torsten Hedbom

Falun i början av 1600-talet den 12 oktober 2016

Sverige i början av 1600-talet
Sverige i början av 1600-talet

Om detta kunde författaren Tina Westerlund berätta.  Vi fick veta hur Sverige såg ut vid den här tiden. Gustaf Vasas yngste son, hertig Karl härskade i Sverige. Sverige var betydligt större då än nu till ytan (se bild) och här bodde mindre än 1 miljon människor. Stockholm hade ca 10.000 invånare och Falun 2.000, en stor stad då. Hertig Karl, hade manövrerat ut Sigismund som egentligen var rättmätig arvtagare, son som han var till Johan III och Katarina Jagellonica.  Vi fick ett litet religionskrig här mellan Karl och Sigismund eftersom Sigismund bekände sig till den katolska tron. Strider uppstod mellan Sigismund och hertig Karl.  Karl slog huvudena av alla som inte var med och stöttade honom.  Tjoff tjoff i Linköpings blodbad.  Alternativ till halshuggning var landsflykt.

Vid en paus i den intressanta föredragningen för förfriskningar och i salongerna. Tina var tillgänglig för frågor vilket många utnyttjade.

Tina berättar
Tina berättar

I Nordingrå bodde en duglig karl vid namn Olof Martinsson.  Han fick fem söner varav en var Erichus Anthelius.  Alla som tyckte sig vara lite förmer än andra latiniserade sina namn. Namnet Antelius kom av orden sol+blomma. Olof tog detta namn som hans söner ärvde. Erik utbildade sig till präst,  läste i Uppsala Academia och prästvigdes i Västerås kyrka år 1600. Efter utbildningen blev han hovkaplan hos hertig Karl. År 1604 kom Erichus till Falun, utsedd av Karl som samma år blev kung Karl IX.

Ingegerd och Barbro hade roligt i pausen också
Ingegerd och Barbro hade roligt i pausen också

E blev  kyrkoherde i Kopparbergs kyrka som var  bergsmännens egen kyrka. E fick också en egen gård, Rävlande i Aspeboda, att dryga ut lönen med, som inte var så stor. Efter upprepade klagomål till kungen fick han så småningom löneförhöjning. Falun hette inte Falun vid denna tid utan Kopparberget. Ibland benämndes orten som en stad vid Falan.  Kungen hade hela tiden sina blickar mot Falun eftersom gruvan var den största inkomstkällan för konungariket Sverige. Riket stod och föll med kopparn och Falun fick inte lämnas utan tillsyn.  Många mäktiga och starka män samlades här p g a den myckna och lukrativa näringen. Dessa män hade mycket att säga till om. Kanske Erichus också tjänstgjorde som kunskapare åt kungen? (egen konspiratorisk reflektion).

Hierarkin under denna tid kallades HUSTAVLAN var uppbyggd enl. följande.

  1. ANDLIG STORHET-kyrkan.
  2. VÄRLDSLIG STORHET – som dagens politiker.
  3.   HUSHÅLLEN -Hushållen innehöll inte bara biologiska familjen utan även alla de som arbetade på gården.”Alla” var ju bönder under denna tid. I Falun växte det för första gången fram en ny klass och det var

4. ARBETARKLASSEN.  Alla de som jobbade i gruvan med olika yrken inom bergsnäringen.

Fler som trivs i de vackra salongerna
Fler som trivs i de vackra salongerna

Kyrkan hade stor makt.  Predikstolen var den tidens massmedia.  Prästen hade som uppgift att läsa upp det som kungen m fl ville ha sagt till folket.  Kungen lovade också att hantverkare i Falun skulle få hugga sin egen skog för sina behov.  Detta ogillades av bergsmännen som ville ha skogen för sig själva. Alla ville tjäna mycket pengar och betala så lite som möjligt i skatt. Känns det igen?

Erichus var en driftig karl. Han lät bygga en mur runt kyrkan. Det var nödvändigt då grisarna annars kunde komma in och böka runt i jorden och hitta en och annan redan avliden person.  Han fick också kyrkan vitmenad och två läktare byggda. Han använde räkenskapsböcker  och lät bygga en ny orgel i kyrkan.

År 1612 gick E bort vid ca 40 års ålder.  Vad han dog av vet vi inte. Pesten härjade både 1603 och 1610. Vid Erichus bortgång sades att han var driftig, energisk och enögd…..

Det var fullbokat och vi hade en lång väntelista så kanske kan vi upprepa denna helintressanta kväll. Det är roligt att lyssna på Tina som är både kunnig och berättar på ett medryckande sätt.

Ett stort tack till Tina som vi vet har lagt ner mycket jobb för att sammställa just detta föredrag för att passa oss

Gamla Falufilmer i urval 11 maj 2016

kvällens guide Pärs Göran Olsson
kvällens guide
Pärs Göran Olsson

En programpunkt tillsammans med Dalarna museum. Jan-Ola Nyström hälsade oss välkomna och berättade lite om varför föreningen bildades en gång i tiden och lite om vad vi gjort fram till nu. Därefter tog Pärs Göran Olsson över.  Göran jobbar med det digitala på Dalarnas Museum och ansvarar för gamla filmer och foton från hela Dalarna.  Det finns en hel del filmer.  Varenda by med självaktning skulle ju göra sin egen historia på film. Så det gäller att rädda allt detta och dokumentera väl. Från Falun finns det en hel del filmer mycket tack vare Sven Nilsson. Det verkar vara en outsinlig källa. Till denna kväll hade Göran vaskat fram ytterligare filmer som inte visats tidigare. Kvällens filmer handlade om 1) Åkeriverksamheten i Falun år 1944. 2) Den stora vårfloden 1916. 3) De tredje filmen handlade fam. Lindström med början år 1942 där pappa Jan själv hade stått bakom kameran.

Alla dessa filmer var väldigt roliga att se.

Så här kan det se ut i framtiden på skärmen innan man vljer
Så här kan det se ut i framtiden på skärmen innan man vljer

Och hur ser då framtiden ut för gamla filmer? Nu finns det DVD att köpa. Dessförinnan var det videoband. Göran spånade med oss.  Med stor säkerhet kommer allt att ligga på ”nätet”. Man loggar in på något som nu heter Vimeo. Där klickar man sig fram till gamla falufilmer.  Ett urval kommer upp och man går vidare genom att välja vad man vill se. Det är inte gratis.  Det kommer att finnas två alternativ, antingen väljer man att hyra i 24 timmar för 59,- eller så köper man hela filmen för 159,-. För att komma åt dessa skatter måste man ha användarnamn och lösenord. Man loggar in sig alltså. En svårighet är också att berätta detta för folk. Hur skall det marknadsföras?Man kan redan nu söka på      Dalafilm.se   Och se en hel del som är upplagt. Jättespännande.

Ja Göran, med medarbetare, har ett gediget och viktigt arbete att göra till allas vår glädje. Han berättade att det tills idag finns 28 filmer från hela Dalarna och mer tillkommer.

Ordförande tackade Göran och vi andra stämde in med en varm applåd.

Utländska flygare och u-båtsmän i Falun

Vi samlas
Vi samlas

Detta var ett ämne som lockade många herrar när Staffan Nilsson berättade om interneringslägret i Falun 1940-1945. Det var framförallt om lägret i Främby som Staffan talade.  Där lägret låg är nu bara vildvuxen skog.  Man har varit och letat efter lämningar men utan säkra resultat. Området ligger om man kör mot Källviken och kommer till vägen som går ner till höger mot Scania/vagnfabriken. Då är det området till vänster som är lägret. Här internerades engelska,

Ingången till lägret
Ingången till lägret

amerikanska, kanadensiska mm flygare som oftast hade nödlandat i Skåne efter bombraider i Tyskland.  De som hade landat/strandat på svensk mark var tvungna att interneras enligt internationell lag. Men man ville ha bort dom från kusterna och södra Sverige så dessa herrar transporterades inåt landet.  De flesta stannade mellan 2-6 månader. Sedan blev det byte. Respektive länder betalade för deras uppehälle. Så det blev förstärkning i kassan till stat och kommun. På det hela taget hade dom det

Korna tillhör Främby gård och går och betar på sina naturliga ställen som dom alltid gjort, så det så
Korna tillhör Främby gård och går och betar på sina naturliga ställen som dom alltid gjort, så det så

ganska bra i Falun.  Frigång beviljades i stor utsträckning och endast anmälningsplikt behövdes. Vaktstyrkan bestod av 20 man och Torbjörn Tistrand var den som basade över lägret. Dessutom arbetade här fyra kokerskor. På pensionat Solliden var det många av officerarna som tog in istället för att sova i lägret. Pengar fick man av sina respektive hemländer.  I lägret var det lite trångt. Det bodde 20 man i varje trånga baracker.  Det händer fortfarande att ättlingar till dessa interner kommer som turister tillbaka till Falun och vittnar då om att farfar aldrig haft det så bra i hela sitt liv som under tiden i

Här står ett gång polska ur polska ubåtsbesättningen och njuter
Här står ett gång polska ur polska ubåtsbesättningen och njuter

Falun. Betänker man alternativet så förstår man ju det helt och fullt.  Man slapp ju kriget.

Två polska ubåtar förirrade sig till Vaxholm och blev beslagtagna. Dessa herrar hamnade i Falun. Polackerna kunde inte skickas vidare eller hem igen. Polen existerade inte som stat och på så vis fick vi heller inte betalt för dessa.  Lyckligtvis både för oss och dom var polackerna högt utbildade och drog sig in till Falun för att arbeta. Väldigt många blev kvar i Falun och gifte sig med stadens

Här har några kvinnor lånat militärmössor och pipor från några militärer och har väldigt roligt, det syns
Här har några kvinnor lånat militärmössor och pipor från några militärer och har väldigt roligt, det syns

döttrar och bidrog till välståndet och nativiteten.

Elisabeth Hemström på kommunen sammanställer så gott det går. Det finns en hel del foton och minnesanteckningar så att man så småningom kan få en helhetsbild över förekomsten.  Det är lite eftersatt. Men många ur publiken kunde fylla i en hel del och Staffan hänvisade till Elisabeth som säkert skulle vara intresserad. Det finns också lite litteratur i ämnet som kan lånas på biblioteket för den som vill fördjupa sig.

Denna avhuggna stolpe är det enda som man tror kan vara från själva lägret, men man söker vidare. Ett detektivarbete
Denna avhuggna stolpe är det enda som man tror kan vara från själva lägret, men man söker vidare. Ett detektivarbete

En skylt har äntligen satts upp. Det gjordes för 14 dagar sedan och många intresseorganisationer har samarbetat och gjort skylten möjlig.

Vi tackade Staffan varmt för att han ville dela med sig av sina kunskaper om detta lite spännande ämne

 

Årsmöte den 15 mars 2016

Ett välkomnande vackert dukat bord
Ett välkomnande vackert dukat bord

Vi blev välkomnade av härliga musikaliska tongångar. Musikelever från Musikkonservatoriet spelade under tiden vi samlades. Dessa återkom senare.
Vi bänkade oss och ordförande hälsade medlemmarna välkomna. En tyst

Ordförande och sekreterare redo att ta sig an årsmötet
Ordförande och sekreterare redo att ta sig an årsmötet

minut för hädangångna medlemmar, och mötet tog sin början. Löpte på enligt föredragningslista. Revisionsberättelsen lästes upp och ansvarsfrihet för styrelsen beviljades. Inga förändringar i styrelsens sammansättning. Under punkten om ny medlemsavgift hade

styrelsen föreslagit 140,- för enskild medlem och 200,- för familj. Ett annat förslag på 150,- för enskild och 200,- för familj fanns också. Därefter ytterligare förslag på 150,- för enskild och 250,- för familj. Vi enades slutligen om 150,- för enskild och 200 för familj vilket också klubbades. Gäller från 2017.

Revisorn läser upp revisionsberättelsen
Revisorn läser upp revisionsberättelsen

Frågan kom upp om vi har någon nytta av att vara med i Dalarnas Fornminnes- och hembygdsförbund, eftersom medlemsavgiften där rör sig om ganska mycket pengar. Styrelsen skulle väga för- och nackdelar mot varandra, göra en nödvändighetsanalys under året och ta upp frågan vid nästa årsmöte. En motion från Lennart Franzén betr Coops etablering vid

Levina, Elinor och Nora spelar med hjärta och hjärna för oss
Levina, Elinor och Nora spelar med hjärta och hjärna för oss

Gruvrondellen engagerade många. Diskussionen blev livlig huruvida föreningen skall engagera sig mer än vad hittills är gjort. Förslag fanns bl a på ett demonstrationståg genom staden. Styrelsen berättade att föreningen hade gjort en skrivelse till kommunen om föreningens ställningstagande i frågan. Den inlagan går att läsa på vår hemsida under fliken ”rapporter”. JanOla kunde också berätta att det nu pågår en kultur- och miljöanalys, som skall komplettera tidigare beslut. En ny remissrunda således och alla handlingar skall vara kommunen till handa före 5 april och 27 april blir det sammanträde i Byggnadsnämnden. Tidigast till hösten blir det klart. Där ligger vi med i sändlistan och får besked direkt till oss om hur utfallet blir. Mötet beslutade efter votering att styrelsens förslag var tillfyllest i och med vår inlaga och ivriga bevakning om vad som händer framöver. Mötet avslutades med klubbslag.

Turgumman Barbro med ordförande JanOla
Turgumman Barbro med ordförande JanOla

Nu tog maten och drycken och musiken och lotteridragningen sin början. Levina, Elinor och Nora från Musikkonservatoriet spelade så taket höjdes och golvet gungade. En egenkomponerad vals av Levina hade fått namnet 600 blomsterlökar. Härligt med folkmusik från Dalarna. Många hjärtliga applåder och ett extranummer genomfördes. Et stort tack till dessa härliga tjejer.
Barbro ”Babsan” Anneberg mottog pris ur JanOlas hand. Hon hade vunnit Medlemskontakts tävling. ”Var där?” Vi börjar njuta och tugga i oss räkmackan med dryck. Och därefter börjar kvällens lotteri. AnnaBritta Jenssen väljs till notarius publicus med assistans av JanOla. Och vem vinner första pris om inte ”Babsan”. Och hon väljer en mycket vackert svarvad skål i masurbjörk, skänkt av vår revisor Henrik. Även Arkivcentrum har skänkt vinster till vårt lotteri.
Kvällen avslutades med kaffe och kaka och vi spred oss i de vackra salongerna.