Fotografen väljer bilder

Officersmässen var mer än fullsatt när vårens första program gick av stapeln. Men så var det också den mycket välkända falufotografen Leif Forslund som var föredragshållare.
Leif inledde lite kryptiskt med att berätta att han den 27 augusti 1955 steg in i himmelriket. När åhörarna drog efter andan fortsatte han – då jobbade jag första dagen i Hedbergs Fotoaffär på Falugatan 4. Började från grunden med fotokopiering och blandade fixeringsvätska. Han var yngst på firman men hade en stark längtan att en dag bli en riktig fotograf. När tidningarna beställde bilder från Hedbergs fick dock alltid de riktiga fotograferna, Hasse Carlbaum m fl rycka ut på spännande och roliga uppdrag.
I januari 1956 lånade han en kamera på firman och tog bussen till Grycksbo för att försöka ta några bilder från en bandymatch. Han blev snabbt vän med kameran trots att alla inställningar på den tiden måste göras för hand. I februari var det SS i Falun och nu fick Leif uppdrag att ta en startbild på Sixten Jernberg och Bengt Eriksson. Bilden blev fin och den hamnade både i Falu-Kuriren och i en tidning i övre Norrland. Sin första färgbild åstadkom han 1957 med motiv från Faluån. Den var så bra att den sedermera blev omslag på en bok. Nu kände sig Leif som en etablerad fotograf och han vurmade för ögonblicksbilder i likhet med en dåtida känd fransk fotograf som var hans idol.
En lång rad sådana ögonblicksbilder presenterades tillsammans med roliga anekdoter. ”Bilder från Falun när farfar var ung” som Leif valt att kalla bildeposet. Ett urval:
Tiggare utanför postens entré på Åsgatan, rivning av Läroverksrinken 16 april 1958, nya polisfordon i Falun (en Amazon Sport och en motorcykel), Chabby Checker på Falu Folkpark, översvämningen i Falun i maj 1959, invigning av nya Tempohuset, övergången till högertrafik 3 september 1967 kl 05.00, Posten i Vika Strand läggs ned i april 1979, den svarta katten kallad Postmästaren, nu friställd, tågar ut ur byggnaden, den 28 november 1968 var kung Gustav XI i Falun för att bl a inviga det nybyggda Stadshuset, många matchbilder på bandykungen Bempa naturligtvis och en ny bussterminal på Holmtorget såg dagens ljus 1963.

Leif Forslund och J-O

Efter en lång frågestund trädde vår ordförande fram och tackade Leif för det trevliga och roliga föredraget och överlämnade en gåva varefter applåderna bröt ut.

Mittmedia i dag och i framtiden

Gabriel Ehrling Perers

Avestabördige Gabriel Ehrling Perers har arbetat med lokalpress i hela sitt 33-åriga liv. Efter journalistjobb längs norrlandskusten har han de senaste 13 åren varit Falu Kuriren trogen som journalist och politisk redaktör. Sedan någon månad tillbaka är han chefsredaktör på Avesta Tidning och har flyttat till sin hemkommun.
Avesta Tidning eller AT som den även kallas är Dalarnas äldsta tidning grundad 1882. Tyvärr har tidningen, liksom många andra lokaltidningar, drabbats av vikande prenumerations- och annonsintäkter (minus 15% per år) under senare år. Denna negativa trend försöker nu den nye chefredaktören ändra på. Han informerade engagerat om hur han tänker gå tillväga.
Dalarnas Tidningar (DT) ägs idag av Bonnierkoncernen. Totalt har DT ca 40 000 prenumeranter varav Falu Kuriren ca hälften och Avesta Tidning ca 4 000. Övriga lokaltidningar delar på resten. Antalet prenumeranter har faktiskt ökat något under 2019 från sin lägsta nivå! Medelåldern på de som prenumererar på DT är 68 år enligt en studie som gjorts. Sin första prenumeration skaffar man sig när man bildar familj respektive när man går i pension.
Från och med 11 oktober 2019 är det start för en helt ny Avesta Tidning! Tidningen kommer att satsa mer på det som sker lokalt. De 2 tidigare reportrarna har utökats till 6 för att kunna följa det som händer i bygden. 26 publika aktiviteter har genomförts för att lyfta fram de lokala reportrarna (sockenreportrar). Hemsidan har anpassats till de olika socknarna och till deras respektive föreningar och idrottsaktiviteter.
Vidare satsar man på väldigt lokala familjesidor där goda exempel från trakten lyfts fram. Dalanyheter tas naturligtvis upp, t ex vad Region Dalarna och övriga regionala aktörer tycker och beslutar.
Lokala kulturfrågor är viktiga liksom sport och den lokala debattsidan. Alltså mycket lokalt och ytterst lite globalt!
Just nu är det lite ”smekmånad” men en liten ökning av prenumeranter kan redan noteras. Kommer inte detta koncept att fungera och öka lönsamheten är det nog nästan omöjligt att producera en lokal tidning menar Gabriel.
Allt som sagts ovan gäller även för tidningens digitala upplaga. Papperstidningen är största intäktskällan, kanske beroende på att priset successivt höjts, men annonsintäkterna minskar.
Gabriel avslutade med förhoppningen att papperstidningen( inkl den digitala tidningen) kommer att leva kvar i all framtid.
Föredragshållaren avtackades, efter frågestund, med applåder, gåva och tidningsartikel ur FK.

Musikafton i Dalasalen

Vid den sedan c:a 45 år återkommande Musikaftonen i novembermörkret som arrangerats av Dalregementets kamratförening har sedan flera år vår förening stått som med-arrangör.
Ett hundratal gäster hade samlats kl 1800 för ärtsoppa och smörgås.
Kl 1900 hälsade Jan-Ola Nyström publik och Hemvärnets musikkår Borlänge välkomna.

 

 

Kårens dirigent Tomas Hellström presenterade ett blandat program med flera svsnska och utländska marscher. Gladitorernas intåg,Norrlandsfärger Kungl. Norrbottens rege-mentets marsch, Värmlands regementes (I 2) marsch samt Livregementets grenadjärers marsch (I 3 Örebro).
Vals nr 2, Strö lite rosor, Alhambra, och en ABBA-låt.

 

 

Herbert Carlén och
Bjarne Harrung

I pausen tilldelade Kamratföreningens ord-förande Herbert Carlén Kamratföreningens fötjänstplakett i guld till Bjarne Harrung, tidigare ordförande. Föreningens sekreterare Rolf Hellström tilldelades Sveriges Kamra-tföreningars Riksförbunds medalj i brons.

 

 

 

Kvällen avslutades med ”Stenbocksmarschen” Dalregementets marsch sedan 1939.

 

Falubagateller – nostalgiska fragment av en stad

Medlemmarna hade denna kväll gått man ur huse för att lyssna och titta när tandläkaren och fotografen Jan A. Rune visade bilder och berättade om sitt liv och om det gamla Falun. Lokalen var fylld till sista plats när kollegan och vice ordföranden Erik Uhrbom hälsade Jan välkommen.
Jan inledde med att presentera sig själv. Född på Gotland hamnade han 1944 i Stockholm där han blev kvar till slutet av 1960-talet. Under studietiden köpte han 1961 en begagnad Leicakamera då fotografering var den hobby som intresserade honom mest. Kameran hängde med ända till 2002 då han blev digitaliserad! År 1962 köpte Jan en gammal A-Ford av 31-års modell och i den for han runt i Stockholm och plåtade kuriosa och nostalgi i gaturummet. Axplock finns samlat i den intressanta boken ”Stockholms-bagateller”.
Kärleken slog till när han träffade Faluflickan Birgitta Östberg och 1969 gifte de sig och flyttade till Esplanaden i Falun och senare till Vårlidsvägen där de fortfarande bor.
Sitt första arbete som tandläkare i Falun hade han på Folktandvårdens klinik på Trotzgatan 1. På 70-talet blev han ibland (utan förvarning) inkallad som tandläkare för beväringar på I13:s sjukhus där syster Rut Persson skötte ruljansen med järnhand.
Jan har många hobbyn, förutom fotografering, är han bl a inbiten vykortssamlare och som gammal teknik- och tågnörd medlem och aktiv i Museiföreningen Gevfle-Dala Jernväg vilka håller till i de gamla lokstallarna söder om Resecentrum. Som gammal vän med Jan Tysk delade även vår Jan intresset för gamla bilar. En konsekvens av detta intresse är en vacker och sällsynt bil från 1907, tillverkad i Paris med 5 hk motor som står i säkert förvar hos familjen Rune.
Föredragshållaren har under åren tagit 10 000-tals bilder, i Stockholm, på resor och naturligtvis i Falun. Ett axplock ur alla gamla falubilder som Jan visade kommenteras nedan.
Gasverket på Myntgatan (nu Södra skolan) anlades 1916. Som mest var 1700 abonnenter anslutna. Gas distribuerades enbart till hushåll. Gasen framställdes genom torrdestillering av kol och restprodukten koks såldes sedan för uppvärmning av hus och hem.
1899 blev vattenverket i Falun klart. Nu är det helt avvecklat men gamla tekniska lämningar finns kvar här och där i staden och i terrängen. T ex finns ventilhuset på Knoppen kvar, restaurerat och öppet för allmänheten.
År 1982 renoverades Stora torget och alla kullerstenar byttes ut. Stenläggare från Bohuslän jobbade hårt med läggningen av 300 000 stenar!

1968 invigdes det nya polishus som Jack Hanson ritat. Trots att Badhuset inte stod i vägen revs detta 1974 efter protester och politiska förvecklingar.
En bild över Slättaområdet 1970 visar bara åkrar och ängar samt ett hus, Slätta gård. Gården brann ner för många år sedan men har återuppbyggts till likartat utseende. Bilder på flera stora bränder i Falun visades bl a branden i Westlingska huset.
Falun var 1974 värd för VM på skidor. Jan passade då på att i helikopter ta massor av bilder över Falun och Lugnet/Myran.
Efter visning av ytterligare ett 30-tal bilder samt frågestund avtackades Jan med gåva och varma applåder.

En introduktion till släktforskning

Hur går det till att börja släktforska?
Elisabet Hemström tog emot oss i släktforskningsrummet på Stadsbiblioteket och visade hur det går till att börja släktforska.
I Sverige har vi, som tur är, kyrkobokföringen som kom 1686 och från det året finns de flesta kyrkböckerna kvar. Den innehåller bl a Födelsebok, Dopbok, Dödbok samt husförhörslängder.
Man börjar med att ta reda på födelsedatum och församling på den person du vill utgå ifrån, och sedan kan man fortsätta forska i kyrkböckerna.
Numera finns det allra mesta på Internet.
Inscannade kyrkböcker finns i olika system, Digitala forskarsalen (SVAR-Riksarkivet) och Arkiv Digital (AD Online) kan användas gratis på bibliotekets släktforskningsdatorer.
Digitala forskarsalen (SVAR-Riksarkivet) och AD Online kan även användas gratis hemifrån på din egna dator.
För andra system typ Ancestry m.fl. krävs abonnemang.
För att ordna den egna forskningen finns ett antal datasystem där man lägger in de uppgifterna man hittar.
På Stadsbiblioteket kan man också få hjälp att komma igång med sin forskning genom att boka tid med en bibliotekarie som sitter med och visar.
Boka tid via hemsidan www.falun.se/kultur
Trots att det blev trångt kring datorerna så kunde Elisabet verkligen fånga vårt intresse kring släktforskning på ett lättfattligt och trevligt sätt.

Ernst Rolfsgården

Som första aktivitet i höstens program besöktes huset där Ernst Ragnar Johansson, känd som Ernst Rolf, föddes. Huset har adress Styraregatan 28 i Elsborgs äldre delar.

Enligt programmet skulle Rolfkännaren Elisabet Hemström berätta för oss om artisten och gården men dessvärre ramlade hon i en trappa dagarna före och kunde inte medverka. Som ersättare blixtinkallades Örjan Hamrin som även han besitter mycket goda kunskaper i ämnet. Det blev en mycket lyckad och trevlig kväll där den gamle Elsborgskännaren Örjan även blommade ut i anekdoter och personhistorier om andra kända Elsborgsbor.

Ernst Rolfsgården

Ernst Ragnar Johansson föddes i huset på Styraregatan den 20 januari 1891. Fadern var skräddare. Familjen hade tre barn och bodde på fyra olika ställen på Elsborg fram till 1902. Redan som liten sjöng Ernst i den IOGT-loge där föräldrarna var medlemmar. Ernst sjöng och den äldre brodern Birger spelade piano. Uppträdde även på bakgårdar för en 10-öring. Skolgången genomfördes på Falu Högre Allmänna Läroverk. År 1904 började Ernst uppträda mer offentligt (sin debut gjorde han i Surbrunn!). 1906 arbetade han hos Åhlén & Holm i Insjön för att sedan från 1907 vara en etablerad vissångare och bondkomiker. Hans stora idol sedan ungdomen var kuplettsångaren Sigge Wulff och då Ernst behövde ett kort och slagkraftigt artistnamn valde han Ernst Rolf. Rolf var ett mycket stort namn i Norge och det var på Chat Noir i Oslo som han började uppträda i frack.

1917 blev han ledare för Fenixcabareten i Stockholm och från och med 1920 till sin död i tbc 1932 var han Sveriges okrönte revykung med lyxrevyer i internationell klass. Många av hans populära schlager sjungs än i dag som allsånger t ex Bättre och bättre dag för dag och Ju mer vi är tillsammans. Första skivinspelningen gjordes 1910 och under karriären gjorde Rolf 851 inspelningar. Han medverkade också i flera filmer.

Rolf var gift tre gånger (alltid med norska flickor) och senast med Tutta Rolf som var en känd och mycket populär skådespelerska.

Trädgården

Födelsegården på Elsborg är idag ett museum skapat inför byggnadsvårdsåret 1975. Här kan man se en utställning om Ernst Rolfs liv och karriär, titta på bildspel och lyssna på hans musik. Om somrarna hålls gården öppen med kaffeservering.

Arvid Backlundgården i Svärdsjö

Den 17 juni besökte Föreningen Kultur o Miljö i Falun Arvid Backlundgården i Kyrkbyn, Svärdsjö.
Vi hälsades välkomna av Inga A:son Murmester som berättade initierat om skulptören Arvid Backlund och visade hans ateljé och bostad.

Arvid föddes år 1895 i Back Hansgården Svärdsjö som yngst i en syskonskara på fem. När Arvid endast var 9 år dog hans far och modern blev ensam med att försörja barnen. Arvid var klen som liten, han fick TBC och därmed lite svårt att gå. Vid ett tillfälle när han lekte med en pilbåge fick han en pil i ena ögat vilket gjorde honom blind på det ögat. Hans kreativitet fick utlopp i att sitta och tälja i trä och skulptera redan som liten.

Vid ett tillfälle kom de erkända konstnärerna Carl Larsson och Anders Zorn till Back Hansgården för att bese de vackra dalmålningarna som fanns där. Arvid hade då täljt en katt av en hässjeroa som Zorn fick se och tyckte den var bra gjord av en liten pojke. Som uppmuntran köpte han katten för 100 kr av Arvid, modern tyckte var alldeles för mycket pengar, men Zorn menade att han ville uppmuntra pojken att fortsätta.

Sin skolning fick Arvid genom Hermodskurser och senare Tekniska skolan och Konstindustriella skolan i Stockholm. (numera Konstfack) Konstnärerna Carl Larsson och Anders Zorn stödde och uppmuntrade Arvid under studietiden. Han fick ett stipendium av Svenska Slöjdföreningen och kunde utbilda sig på Högre Konstindustriella skolan, 1916 – 1919. Därefter åkte han till Italien för att studera vidare, och senare till Danmark. Där träffade han Einar Utzon Frank som blev hans läromästare. I Danmark lärde han sig bl a arbeta i material som marmor och granit. Arvid stannade några år i Danmark, innan han reste hem till Svärdsjö igen.
År 1925 började han fundera på ett hus och började bygga på ett sommarställe. (Gården som sedan blev hans bostad och ateljé genom påbyggnad i flera omgångar). När Arvid var klar med huset började han göra flera kyrkliga skulpturer bl a predikstolen i Nora kyrka. Han gjorde även porträttbyster av Falugrafikerna, vilka alla gick på konstskola ungefär samtidigt med Arvid.

Många av traktens befolkning satt gratis modell, då det ansågs vara ett hedersuppdrag. Även Erik-Axel Karlfeldt och Selma Lagerlöf satt modell för Backlund. För att iordningställa den stora skulpturen av Selma Lagerlöf fick hon sitta modell fem gånger. En, av två originalskulptur, finns i den lilla parken på andra sidan Faluån vid Dalarnas museum och den andra finns i Sunne.

Bland övriga skulpturer som Arvid Backlund gjort kan nämnas Mor och barn, till Falu lasarett. Skulpturen Såningsmannen, gjordes i två exemplar, en som står utanför Svärdsjö kyrka och en finns vid Ultuna, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. På uppdrag av Anders Diös skulpterade Arvid Hårkullan som placerades i Våmhus. För Tidstrands yllefabrik gjordes Väverskorna år 1941.

Hösten 1984 invigdes ett utställningsrum som en utbyggnad av ateljén. Arvid hann se resultatet innan han dog på våren 1985, nästan 90 år gammal. Hans hustru Ester bodde kvar i gården några år och visade ateljén och ordnade separatutställningar av konstnärer från bygden. Numera visas även bostaden som har många tavlor från olika konstnärsvänner. I det inre rummet finns en strof av Karlfeldt målad runt taklisten. Då paret inte hade några egna barn donerades gården till Falu kommun 1975. Kommunen ansvara för underhåll av gården och Svärdsjö hembygdsförening för utställnings- och visningsverksamheten.
Arvid Backlundgården ligger lite avsides men är en pärla och väl värd ett besök.

Ulla Berglund Brasch

Kraftvärmeverket på Ingarvet

Kraftvärmeverket

Innan vi besökte själva kraftvärmeverket, även kallat Västermalmsverket, samlades vi i ett konferensrum för allmän information om Falu Energi och Vattens (FEV) verksamhet. Som informatör och guide fungerade projektledare Lars Runevad.

Lars Runevad informerar

Energibolaget började sin verksamhet redan 1892 som Falu Elektriska Belysningsbolag. Anläggningen på Ingarvet kom till 1984 men namnbytet till Falu Energi och Vatten skedde först 2003 då VA-delen togs över från kommunen, panninvesteringarna var klara och fjärrvärmeleveranserna påbörjades. Pelletsproduktion kom igång 2012 och 2015 fick vi nytt dricksvatten genom ett samprojekt mellan FEV och Borlänge Energi.

FEV är ett helägt kommunalt bolag med totalt ca 200 anställda varav 27% är kvinnor. Ca 80 personer är direkt kopplade till produktion av de olika media som tillhandahålls. Bolaget distribuerar bland annat el till 33000 kunder och fjärrvärme till 2900. Från kylcentralen i anläggningen distribueras fjärrkyla, i första hand till Falu lasarett och de stora galleriorna. I en speciell anläggning tillverkas vidare pellets som lagras i de stora röda magasinen utmed Hanröleden. En mycket stor köpare av pellets är Grycksbo pappersbruk.

FEV ombesörjer även återvinning av papper och matavfall för 17400 kunder, sköter den populära återvinningscentralen, driver stadsnätet och uppför elbilsladdare mm.
Energibolaget FEV satsar på 100% förnybar produktion. Förutom nyttjande av skogsråvara äger man 5 mindre vattenkraftanläggningar (bl a i Sundborn) inom kommunen, delägare i tre och ett halvt vindkraftverk, solceller (på Lugnet) samt biogasgenerator vid Främby reningsverk.

Med röda hjälmar på huvudena traskade vi in i det jättelika Västermalmsverket som är FEV:s största kraft- och värmeproducerande resurs. Förenklat kan man säga att verket påminner om en gigantisk tryckkokare. Man eldar med bark, flis och spån och växlar värmen mot vatten som bringas att koka så att ånga bildas under högt tryck.

Ångan driver generatorer som alstrar elström för transport ut på nätet (ca 60 GWh). Den kvarvarande värmen i ångan överförs till fjärrvärmenätet och distribueras för uppvärmning av bostäder och varmvatten. Vattentemperaturen som skickas ut ligger vid kall väderlek ligger på drygt 110 grader C och när den kommer tillbaka har temperaturen sjunkit till ca 45 grader C. Askan som bildas i pannans botten renas och används t ex till gödsel i skogsbruket (motsvarar ca 120 långtradare/år).

Efter klättrande i branta gallerdurks- och spiraltrappor nådde vi slutligen marken, återlämnade våra käcka röda hjälmar, och tackade Lars för information och guidning med varma applåder. Ett mycket intressant och givande studiebesök!

Lugnet, ett område i ständig utveckling

Programenlig föredragshållare Liselotte Jonsson var tyvärr förhindrad att närvara och hon ersattes av kommunikations- och marknadschefen i LUFAB Kristin Forsberg.
Kristin presenterade sig som ”en gammal friidrottare” ursprungligen från Sundsvallstrakten men numera boende i Falun. Hon har spenderat mycket tid på Lugnet i samband med olika idrottsevenemang hon deltagit i och har alltid uppfattat Lugnet som en fantastisk och mångsidig anläggning. Efter högskoleutbildning och barnafödande hamnade hon så småningom på LUFAB: s kontor som ju är beläget centralt inom Lugnetanläggningen.

Lugnet, Faluns stolthet

LUFAB (Lugnet i Falun AB) är ett kommunägt bolag med f. n. elva anställda. Dess uppgift är att företräda ägaren, förvalta och utveckla mark och byggnader inom området som är en kvadratkilometer stort. Styrelsens ordförande är kommunalrådet Mats Dahlberg och vd är Liselotte Jonsson. Flertalet av de anställda är tekniker som sysslar med att vidmakthålla och drifta den komplexa anläggningens olika funktionella system. En lokalutvecklare har nyligen anställts. Kultur- och fritidsförvaltningen hyr sportanläggningarna av LUFAB. Bolaget startade sin verksamhet 2011.

En kort presentationsfilm om Lugnets olika sportmöjligheter inledde Kristins föredrag. Hon betonade särskilt att 60 av Riksidrottsförbundets 70 sportgrenar kan bedrivas på Lugnet!
Drygt 1,5 miljoner människor besökte Lugnet förra året och besöksantalet växer hela tiden. Vasaloppet marknadsför Lugnet som lämpligt träningscentrum för skidträning.

LUFAB arbetar för närvarande med en ny affärsplan för Lugnet. Man vill flytta fram sina positioner och stärka varumärkesarbetet så att tydliga koncept och paket kan säljas i samarbete med t ex hotell och restauranger. Målbilden för Lugnet ska vara idrott, hälsa, besöksmål, forskning och evenemang.

Pågående projekt
– Ny bad- och simhall. Planering och projektering är i full gång, NCC är totalentreprenör och projektet genomförs som s k partneringentreprenad. Bruttoarea ca 7000 m2. Beräknas stå klart 2022! Huset kommer att ligga mellan bergbanan och befintliga sporthallen och dockas ihop med detta. Hallen kommer att ha 2st 25m banor samt höj- och sänkbara bassänger för barn och rörelsehindrade. Något avancerat äventyrsbad (typ Maserhallen) blir det inte däremot konstnärlig utsmyckning. Självklart kommer utomhusbadet att bli kvar och utvecklas. Kristin visade volymskisser över hallen och kringliggande hus.
– Asfaltbana. En längre bana för rullskidåkning, löpning mm har länge stått på önskelistan. Nu är den äntligen under planering och projektering. Kanske byggstart i sommar?

– Pistmaskinsgarage. De dyrbara maskinerna måste kunna servas och förvaras säkert. Dessutom kan plats skapas för allmänna behov ovanpå garaget. Placeringen f n lite oklar.
– OS 2026. Den 24 juni vet vi om Stockholm/Åre/Falun slår Milano!!
– Dalarnas besöksnäringsstrategi. Besöksnäringen omsatte förra året 570 miljoner kr! Går att öka betydligt med ny strategi tror både LUFAB och Falu kommun. Den gemensamma visionen är: En genuin destination i världsklass vad avser kultur, idrott och utomhusaktiviteter.


Efter intensiv frågestund avtackades Kristin med minnesgåva och rungande applåder.