Kraftvärmeverket på Ingarvet

Kraftvärmeverket

Innan vi besökte själva kraftvärmeverket, även kallat Västermalmsverket, samlades vi i ett konferensrum för allmän information om Falu Energi och Vattens (FEV) verksamhet. Som informatör och guide fungerade projektledare Lars Runevad.

Lars Runevad informerar

Energibolaget började sin verksamhet redan 1892 som Falu Elektriska Belysningsbolag. Anläggningen på Ingarvet kom till 1984 men namnbytet till Falu Energi och Vatten skedde först 2003 då VA-delen togs över från kommunen, panninvesteringarna var klara och fjärrvärmeleveranserna påbörjades. Pelletsproduktion kom igång 2012 och 2015 fick vi nytt dricksvatten genom ett samprojekt mellan FEV och Borlänge Energi.

FEV är ett helägt kommunalt bolag med totalt ca 200 anställda varav 27% är kvinnor. Ca 80 personer är direkt kopplade till produktion av de olika media som tillhandahålls. Bolaget distribuerar bland annat el till 33000 kunder och fjärrvärme till 2900. Från kylcentralen i anläggningen distribueras fjärrkyla, i första hand till Falu lasarett och de stora galleriorna. I en speciell anläggning tillverkas vidare pellets som lagras i de stora röda magasinen utmed Hanröleden. En mycket stor köpare av pellets är Grycksbo pappersbruk.

FEV ombesörjer även återvinning av papper och matavfall för 17400 kunder, sköter den populära återvinningscentralen, driver stadsnätet och uppför elbilsladdare mm.
Energibolaget FEV satsar på 100% förnybar produktion. Förutom nyttjande av skogsråvara äger man 5 mindre vattenkraftanläggningar (bl a i Sundborn) inom kommunen, delägare i tre och ett halvt vindkraftverk, solceller (på Lugnet) samt biogasgenerator vid Främby reningsverk.

Med röda hjälmar på huvudena traskade vi in i det jättelika Västermalmsverket som är FEV:s största kraft- och värmeproducerande resurs. Förenklat kan man säga att verket påminner om en gigantisk tryckkokare. Man eldar med bark, flis och spån och växlar värmen mot vatten som bringas att koka så att ånga bildas under högt tryck.

Ångan driver generatorer som alstrar elström för transport ut på nätet (ca 60 GWh). Den kvarvarande värmen i ångan överförs till fjärrvärmenätet och distribueras för uppvärmning av bostäder och varmvatten. Vattentemperaturen som skickas ut ligger vid kall väderlek ligger på drygt 110 grader C och när den kommer tillbaka har temperaturen sjunkit till ca 45 grader C. Askan som bildas i pannans botten renas och används t ex till gödsel i skogsbruket (motsvarar ca 120 långtradare/år).

Efter klättrande i branta gallerdurks- och spiraltrappor nådde vi slutligen marken, återlämnade våra käcka röda hjälmar, och tackade Lars för information och guidning med varma applåder. Ett mycket intressant och givande studiebesök!

Lugnet, ett område i ständig utveckling

Programenlig föredragshållare Liselotte Jonsson var tyvärr förhindrad att närvara och hon ersattes av kommunikations- och marknadschefen i LUFAB Kristin Forsberg.
Kristin presenterade sig som ”en gammal friidrottare” ursprungligen från Sundsvallstrakten men numera boende i Falun. Hon har spenderat mycket tid på Lugnet i samband med olika idrottsevenemang hon deltagit i och har alltid uppfattat Lugnet som en fantastisk och mångsidig anläggning. Efter högskoleutbildning och barnafödande hamnade hon så småningom på LUFAB: s kontor som ju är beläget centralt inom Lugnetanläggningen.

Lugnet, Faluns stolthet

LUFAB (Lugnet i Falun AB) är ett kommunägt bolag med f. n. elva anställda. Dess uppgift är att företräda ägaren, förvalta och utveckla mark och byggnader inom området som är en kvadratkilometer stort. Styrelsens ordförande är kommunalrådet Mats Dahlberg och vd är Liselotte Jonsson. Flertalet av de anställda är tekniker som sysslar med att vidmakthålla och drifta den komplexa anläggningens olika funktionella system. En lokalutvecklare har nyligen anställts. Kultur- och fritidsförvaltningen hyr sportanläggningarna av LUFAB. Bolaget startade sin verksamhet 2011.

En kort presentationsfilm om Lugnets olika sportmöjligheter inledde Kristins föredrag. Hon betonade särskilt att 60 av Riksidrottsförbundets 70 sportgrenar kan bedrivas på Lugnet!
Drygt 1,5 miljoner människor besökte Lugnet förra året och besöksantalet växer hela tiden. Vasaloppet marknadsför Lugnet som lämpligt träningscentrum för skidträning.

LUFAB arbetar för närvarande med en ny affärsplan för Lugnet. Man vill flytta fram sina positioner och stärka varumärkesarbetet så att tydliga koncept och paket kan säljas i samarbete med t ex hotell och restauranger. Målbilden för Lugnet ska vara idrott, hälsa, besöksmål, forskning och evenemang.

Pågående projekt
– Ny bad- och simhall. Planering och projektering är i full gång, NCC är totalentreprenör och projektet genomförs som s k partneringentreprenad. Bruttoarea ca 7000 m2. Beräknas stå klart 2022! Huset kommer att ligga mellan bergbanan och befintliga sporthallen och dockas ihop med detta. Hallen kommer att ha 2st 25m banor samt höj- och sänkbara bassänger för barn och rörelsehindrade. Något avancerat äventyrsbad (typ Maserhallen) blir det inte däremot konstnärlig utsmyckning. Självklart kommer utomhusbadet att bli kvar och utvecklas. Kristin visade volymskisser över hallen och kringliggande hus.
– Asfaltbana. En längre bana för rullskidåkning, löpning mm har länge stått på önskelistan. Nu är den äntligen under planering och projektering. Kanske byggstart i sommar?

– Pistmaskinsgarage. De dyrbara maskinerna måste kunna servas och förvaras säkert. Dessutom kan plats skapas för allmänna behov ovanpå garaget. Placeringen f n lite oklar.
– OS 2026. Den 24 juni vet vi om Stockholm/Åre/Falun slår Milano!!
– Dalarnas besöksnäringsstrategi. Besöksnäringen omsatte förra året 570 miljoner kr! Går att öka betydligt med ny strategi tror både LUFAB och Falu kommun. Den gemensamma visionen är: En genuin destination i världsklass vad avser kultur, idrott och utomhusaktiviteter.


Efter intensiv frågestund avtackades Kristin med minnesgåva och rungande applåder.

Årsmöte 2019

Det blev en häftig början på vårt årsmöte. Björkboda Blås, en 14-manna stark blåsorkester, lät sina instrument ljuda under de glittrande kristallkronorna. Pampigt. Det var bara för oss att njuta. Det bjöds på en härlig blandning av jazz, spirituals, klassiskt, mm mm.

Så småningom drog det ihop sig till årsmöte. Jan-Ola Nyström hälsade välkommen och öppnade mötet. Årsberättelsen presenterades och revisionsberättelsen lästes upp. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2018.

Jan-Ola Nyström omvaldes som ordförande fram till nästa årsmöte. Ulf Engquist och Rolf Englund lämnar styrelsen. Ulf Löfwall invaldes som ny ordinarie styrelsemedlem. För övrigt inga förändringar.

Medlemsavgiften förblir oförändrad: 150,- för enskild medlem och 200,- för familj.
Inga övriga frågor hade inkommit varför ordförande avtackade avgående styrelsemedlemmar och hälsade Ulf Löfwall välkommen till föreningen, varefter han  avslutade mötet.


Ulf Löfwall

Ulf Engquist

Rolf Englund och Jan-Ola Nyström

I Medlemskontakt som skickas till alla medlemmar i december varje år, finns en tävling där det gäller att finna var i Falun olika foton är tagna. Vinnarna gratulerades och erhöll fina bokpriser. Ett gratislotteri hör också till traditionerna. Priserna till lotteriet hade skänkts av Arkivcentrum i Dalarna. Fyra fina böcker.
Därefter blev det räkmacka (också det en tradition) med dryck + kaffe och kaka.
Kultur och Miljö är en stor förening i Falun med över 450 medlemmar.  Men vi som så många andra föreningar behöver föryngras.

Hur gör vi för att ro  detta i land?

Kulturpolitik och kulturmiljösatsningar

Sara Hedström
Sara Hedström

Kvällens föredragshållare allmänkulturchef Sara Hedström svarar för det mesta inom kommunens kultursfär dock ej bibliotek och Kulturskolan. Organisatoriskt återfinns hon i Kultur- och fritidsnämndens förvaltningsledning.
Inledningsvis informerade Sara om övergripande mål och ambitioner inom nämndens fögderi som t ex
– goda livsmiljöer
– ungas fokus ska prioriteras
Några profilområden, inom vilka kommunens utbud ska vara i världsklass, har vidare fastlagts. Dessa områden är:
– idrott
– stadsnära aktivitetsområden
– kultur och kulturmiljö
Kommunen arbetar just nu fram en ny besöksnäringsstrategi som när den är implementerad förhoppningsvis kommer att öka turistomsättningen och därmed stadens inkomster.

Många intressanta projekt pågår för närvarande.
Ett projekt som startar i år är Tillväxtverkets satsning på att stärka Falun som världsarv. Verket satsar pengar och samverkar med Riksantikvarieämbetet, Region Dalarna och Stiftelsen Stora Kopparberget.
National Geographic och UNESCO har beslutat införliva Faluns Världsarv i samlingen av alla världens världsarv. Se www.visitworldheritage.com.

I anslutning till detta satsar kommunen på att genomföra ett pilotprojekt som internt kallas gameification alltså att med hjälp av digital spelmekanik engagera och motivera människor. Piloten avser att i första hand redovisa Naturskolans område och verksamhet på Dikarbacken. Pilotprojektet väntas vara klart till sommaren 2019.

I anslutning till detta projekt arbetar kommunen för att det traditionella odlingslandskapet från 17 och 1800-talet på Dikarbacken ska bli ett naturreservat. I så fall kommer området att kompletteras med tidsenliga byggnader för djur, vindskydd etc. Eventuellt kommer även ett gammalt bostadshus, som donerats, att placeras inom området.

Sara erinrade om kommunens två Kulturmiljöprogram:
1. Husen berättar som utgavs 2012 och
2. Falubygden berättar som utgavs 1998. Denna skrift är nu föremål för uppdatering som digital resurs med fokus på användbarhet så att den blir ett levande dokument. Arbetet pågår och blir klart under året.
Fornvård och skyltöversyn är saker som kulturförvaltningen kontinuerligt arbetar med. Fornvård kan t ex vara att rensa slaggvarpar från slypåväxt och skyltöversyn innebär att gamla och slitna världsarvsskyltar måste bytas ut.

I år är det ett minnesår för Carl Larsson se falun.se/carllarsson2019 !

År 1918 beslutade Stora Kopparbergs Bergslags AB att, som en del i ett större arbete att beskriva bolagets historia, låta dokumentera hela det fysiska kulturarv som fanns inom företagets verksamhetsområde. Ett jättearbete som innefattade fotografering, ritningar, detaljer etc avseende hus, lador, ekonomibyggnader mm. Arbetet utfördes i nära samarbete med Nordiska Museet och pågick i flera år och den kompletta dokumentationen finns i bolagets arkiv hos Arkivcentrum Dalarna. En fantastisk skatt att ta del av. För att göra materialet om Falu kommun tillgängligt för intresserade scannas nu detta med hjälp av medel från Länsstyrelsen och Falu kommun. Så småningom kommer materialet att finnas tillgängligt på kommunens hemsida falun.se.

Jan-Ola, Sara och Örjan

Sara lät oss ta del av några axplock ur dokumentationen. Högintressant!
Informationen avslutades med frågestund och därefter avtackades Sara med varma applåder!

Det gamla Falun

Örjan i glatt samspråk
Örjan i glatt samspråk

Örjan Hamrin är på banan igen efter en tids konvalescens! Idag presenterade han valda delar av Albin Hedlings bildarkiv. Intresset var stort och officersmässen var mer än fullsatt.

Albin Hedling (1891-1983) var en känd Falu-fotograf som började ta bilder i staden redan från tidigt 1900-tal.

Fotografen Albin Hedling
Fotografen Albin Hedling i bostaden på Elsborg

Han bodde på Elsborg hela livet. Han träffade en flicka men hon tyckte att han umgicks allt för flitigt med några dryckesbröder, så hon lämnade honom. Då ångrade han sig djupt och lovade bot och bättring. Han fick återkomma på villkor att han dels övergav sina polare, dels följde med henne till kyrkan varje söndag. Han höll sina löften och äktenskapet blev lyckligt.

Efter olika jobb fick han anställning som fotograf hos Stora Kopparbergs Bergslag. Han har efterlämnat en enorm bildskatt som innehåller dels riktigt gamla fotografier ända från 1800-talet, dels egna fotografier från cirka 1920 och framåt. Många bilder är välkända och har publicerats i olika sammanhang, till exempel i Axel Östbergs ”Det gamla Falun”. Vissa samlingar har aldrig publicerats. Dokumentation  och katalogisering pågår i ett projekt där bland annat Örjan medverkar.

Så var det dags för bildvisning. Vi fick se ett välkänt fotografi från Falugatan 1862 (möjligen 1853). Då fanns bara en butiksskylt och Kristine Kyrka hade ett provisoriskt trätorn. Gatan verkar besynnerligt folktom. Gamla kameror hade så lång exponeringstid att man måste stå stilla en stund för att fastna på plåten. Alla hus på bilden fanns kvar till 1960-talet.

Kulspelande pojkar
Kulspelande pojkar
Kulspelande man
Kulspelande man

En annan välkänd bild är pojkarna som spelar kula utanför Boströms gård på Konstvaktargatan. Samma motiv från 1976 visar förändringarna. Det kulspelande gossen till vänster med vita mössan har blivit vuxen och det gamla huset är borta. Albin Hedling med kameran finns med på bilden.

Hedlings bilder ger unika möjligheter att förstå Falu stads utveckling. Slående är att alla gårdar hade ett antal ekonomibyggnader av trä, i regel dåligt underhållna. De flesta av dessa träskjul sanerades bort under 1960-talet.

Hedling plåtade inte bara hus. Han intresserade sig också för stadens människor.  Vi fick se bilder av kända faluprofiler som Karamell-Emma, Fläsk-Minna, Kött-Nanna och Gäda på Elsbörj.

Gustav Hedström med fru
Gustav Hedström med fru

En välkänd bild är gruvarbetarparet Gustav Hedström med fru. Gustav (84) gifte sig med sin hushållerska (80). När han avled strax efter fick hon änkepension 5 kr per månad av Bergslaget. Vigselbeviset håller hon i handen och brudbuketten, en grankvist, står i en senapsburk på stolen.

Vi fick också se många intressanta bilder från Falu gruva, Gamla Berget, Ryckepung,  Elsborgshyttorna mm och vi häpnade över vilka enorma mängder slagg som har legat överallt och som har fraktats bort, för att användas som fyllnadsmaterial.

Ströms och Melkerssons blästerhus
Ströms och Melkerssons blästerhus

När Gruvgatan breddades ledde man Gruvbäcken under gatan i en kulvert som mynnar ut i Faluån. Innan dess porlade den fritt förbi Elsborgshyttorna och Ströms och Melkerssons blästerhus som syns på bilden Huset revs 1962. Bilden är från 1921.

Gamla teatern
Gamla teatern

Gamla teatern är borta sedan länge. Eftersom nybyggnation pågår där teatern en gång legat kan det vara på sin plats att visa hur den en gång såg ut. Det mesta av interiören lär finnas bevarat.  Den är dock så skrymmande och ohanterlig att den nog får ligga där den ligger.

Fullsatt!
Fullsatt!

Tiden gick fort och Örjan hade som vanligt mycket att berätta med sina djupa kunskaper och sin humor. Vi tvingades så småningom att sluta trots att mycket förmodligen fanns kvar att säga.

Vi tackade Örjan med flera rungande applåder.

Nisserska teatern

Ca20 medlemmar blev vänligt mottagna av Pia Jogér, ordförande i Teaterföreningen. Sedan slussades vi in i själva teaterlokalen där vi bänkade oss.

Pia hälsade välkommen och berättade att nu skulle vi få delta i en repetition av en ny föreställning som beräknas ha premiär i början av februari 2019. Pjäsen heter ”Hemmet” och utspelar sig på någon form av ålderdomshem för ca 50 år sedan.

De åtta skådespelarna presenterade sig och därefter började akt ett som pågick i en knapp timme. Det visade sig vara en rörande historia om hur det är att vara gammal på en institution. I akten ingick även en psalmliknande sång som ensemblen framförde unisont.

Efter aktens slut bjöd Pia in till kaffe, smörgås och mingel i lokalerna. Ingrid Lennertsson passade samtidigt på att kort presentera Sjukhushistoriska Museet som har sina utställningslokaler på samma våningsplan som teatern.

Vi tackade för skådespeleri och information med rungande applåder och vandrade iväg mot kaffedoften och besök på museet.

Jazzkonsert

Iden kyliga kvällen var det skönt att komma in i den varma konsertlokalen i Näringslivets Hus på Ölandsgatan. Här hade ca 100 personer, gamla som unga, samlats för att lyssna på soul- och jazzmusik framförd av två av Kulturskolans unga ensembler. Som ett led i Föreningen Kultur och Miljös ungdomssatsning sponsrar vid dessa årliga konserter tillsammans med Ung Jazz i Falun. Stämningen var hög i lokalen när den första gruppen, ”Johans jazzensemble”, äntrade scenen. Gruppen bestod av sex ungdomar som sjöng och trakterade allehanda instrument. Totalt sex låtar framfördes, allt ifrån riviga jazzlåtar till mera kända och lugnare låtar, såsom The way you look tonight (Fridas sång var fantastisk) och Summertime. När applådåskorna lagt sig meddelade Roland Lindberg, kvällens konferencier, att det var dags för paus. Gott kaffe med tilltugg och trivsamt mingel följde. Därefter trädde grupp nummer två upp på scenen. Denna ensemble kallade sig ”Soul of Mine” och bestod av 9 ungdomar. Här blev det riviga tongångar i Signed, sealed, delivered redan från början. Den följdes av ytterligare fem svängiga låtar och publikens jubel. Här följer en stilstudie översänd av Roland Lindberg

”Ärter, Punsch och kvällskonsert”. Musikafton i Dalasalen

Sedan början av 1980-talet har Kunglig Dalregementets Kamratförening årligen inbjudit till musikaftnar. Lokalen var inledningsvis Exercishuset som följdes av Övings- och vårdhallen, matsalen och restaurang Kullen. Efter renoveringen av gamla matsalen har denna lokal (Dalasalen) använts.

För kvällens konsert svarade än en gång Hemvärnets musikkår Borlänge under ledning av Tomas Hellström. Drygt hundra besökare kunde efter att ha inmundigat ärtsoppa avnjuta ett väl blandat musikprogram. Marscherna ”In die weite Welt”, ”General Toll” som inleds med Dalregementets igenkänningssignal , filmmusiken till den nya filmen ”Around the world in 80 days”, ”Nessun dorma” ur operan Turandot avPuccini” för att nämna några stycken. Konserten avslutades med Dalregementets marsch ”Stenbocksmarschen och Dirigenten avtackades med blommor.

Musikaftonen arrangerades av Dalregementets Kamratförening och Föreningen Kultur och Miljö i Falun.

Ny stadsarkitekt i Falun

Stadsarkitekten talar

Falun har fått en ny stadsarkitekt. Pål Anders Stensson tillträdde sin tjänst vid årsskiftet 2018. Nu fick han tillfälle att berätta om sina tidigare meriter och sina nuvarande arbetsuppgifter. Han har verkat på många olika orter i Sverige, till exempel Avesta, Fagersta, Norberg, Karlskoga och Åre. Dessutom har han jobbat utomlands. Han har byggt moskéer i Bosnien, han har varit planchef i Libyen. Där byggdes hönshus i lera och korrugerad plåt. Han har byggt skolor och sjukhus i Georgien. Han har arbetat med världsarvsstäder inom Unesco. Sannerligen en gedigen meritlista!

I Falun har stadsarkitekten ett övergripande ansvar för stadsplaner, bygglov, detaljplaner, översiktsplaner, broar, byggnader, parker med mera. Världsarvet kräver speciella hänsynstaganden. För att öka dess attraktionskraft har man föreslagit en utsiktsplattform vid Stora Stöten, att gruvbäcken skall återställas, att kullersten i stället för asfalt skall läggas på vissa gator, att centralpalatsets fasad skall återställas till Ferdinand Bobergs ursprungliga utformning. Det är för närvarande inte aktuellt att genomföra något av dessa förslag, bland annat av kostnadsskäl. Hänsyn måste också tas till personer med rörelsehinder.

Så kom vi in på aktuella projekt. Det råder som bekant högkonjunktur samtidigt som det är brist på bostäder. Då finns risk att man bygger snabbt och billigt och gör avkall på kvalité. Sådana lösningar blir ofta dåliga. Tidigare ”miljonprogram” är ett varnande exempel.

Rödbrotomten

Nu är det på modet att förtäta städerna. Det blir billigare att bygga högt och stort så att fler får dela på kostnader för infrastruktur, eventuell marksanering med mera. Rödbro-tomten engagerar. Kommunen har presenterat en bild på en tänkt utformning som chockar Faluborna. Pål Anders kunde lugna oss med att bilden endast visar vilket utrymme som är tillgängligt för byggnation (längd x höjd x bredd) och att byggnationen förmodligen kommer att få en  annan utformning. Allmänheten har möjlighet att påverka. Ett exempel är Stora Coop vid gruvan. Byggnaden presenterades som en köplada men blev bra till sist efter alla remissrundor och synpunkter. Om man planerar att bygga bör man ta kontakt med kommunarkitekten i ett tidigt skede för att förvissa sig om att den utformning man har tänkt sig kan godkännas. Rådgivningen är kostnadsfri,även för privatpersoner.

Jan Ola tackar Pål Anders

Slutligen diskuterade vi några aktuella frågor. Falun behöver ett nytt konserthus. Varför inte lägga det på pålar i Tisken? Pål Anders kunde inget lova annat än att ta förslaget till sig. Många hänsyn måste tas när man planerar byggnationer i en stad. Buller, solljus, infrastruktur, social miljö med mera. Om man följer tumregeln att byggnaderna skall ha skönhet, hållbarhet och funktionalitet landar man rätt på lång sikt.

Vi tackade stadsarkitekten med en varm applåd!

 

Besök i Rådhuset 8 oktober

Per Grundström vid det vackra golvuret

Intresset för vårt gamla Rådhus och kommunens verksamhet visade sig vara stort bland medlemmarna. På eftermiddagen samlades nämligen drygt 36 personer i den vackra Rådhussalen för att lyssna till kommunens kommunikationschef Emilie von Bothmer och arkitekten Per Grundström från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Emilie inledde med att presentera sig själv och sin roll i den kommunala hierarkin och berättade sedan om de olika metoder och vägar som hon och alla hennes medarbetare använder för att nå ut till medborgarna med korrekt och saklig information. Den viktigaste informationskällan är kommunens hemsida www.falun.se Hon betonade vikten av att hålla den relevant och ständigt aktuell. Här kan du som medborgare hitta eller söka allt som rör kommunens verksamhet. Allt från politikernas beslut i alla olika nämnder, styrelser och fullmäktige till dagis- och tomtkö, planarbete, byggverksamhet, jämställhetsarbete etc etc. Totalt motsvarar hemsidan ca 8000 sidor med information som ständigt förändras och förbättras.

I rådssalen

Ytterligare information sprids via kommuntidningen Vårt Falun som ges ut 4 ggr/år samt via de vanligaste sociala medierna. För nyinflyttade Falubor finns återkommande informationsträffar och bussrundturer. Har man frågor vänder man sig till kommunens kontaktcenter KKC för att få råd eller svar.

Hjälp med politiska utspel av olika slag i massmedia ingår inte i tjänstemannauppdraget, det sköter våra folkvalda politiker helt på egen hand betonade Emilie avslutningsvis.

Den välkände samhällsplaneraren Per Grundström tog, efter frågestund, över och berättade detaljerat om Rådhuset i Falun. Huset har en lång och spännande historia av påbyggnader, ombyggnad och inte minst verksamhetsinnehåll.

Efter stadsprivilegiebrevet 1641 betraktades Falun som en stad, för övrigt den näst största i Sverige. Redan år 1643 började borgerskapet att uppföra ett kronomagasin vid det nya Stora Torget. Huset stod nästan färdigt 1647 men då ändrades planerna och huset byggdes 1649 om till rådhus. Byggnaden i en våning ovanpå den höga sockeln stod klar 1653. På 1670-talet tillfogades en andra våning. I huset inrymdes bl a rådstugu och rättslokal, stadskällare, apotek och ränteri samt under en period även posten. Borgmästaren bodde i huset och här hölls allmän rådstuga då borgarna i staden samlades för att besluta i olika frågor. Rådhuset skadades svårt vid stadsbränderna 1761men återuppbyggdes omgående. I byggnaden har även funnits polis, brandkår och telegraf.

Under åren 1782 – 84 byggdes spruthus och auktionskammare på tomten bakom huset. Rådhuset fick sin nuvarande karaktär i och med återuppbyggandet på 1760- talet. En modernisering skedde på 1960- talet och huset har alltsedan dess inrymt lokaler för stadens ledande politiker och tjänstemän. I början av 2000-talet genomgick Rådhuset ännu en renovering och handikappanpassades. Byggnaden är klassad som byggnadsminne (1985) och betraktas som stadens äldsta stenhus med undantag av kyrkorna.

Efter denna byggnadsinformation vidtog en rundvandring på våningsplanet. Under promenaden berättade Per om de olika konstverk som pryder väggarna i korridorer och arbetsrum. Mycket intressanta är de målade dörröverstycken som finns på flera platser. Dessa är sannolikt utförda av den kände målaren Johan Nils Asplind. Väggarna i stora konferensrummet pryds av verk av både C Larsson och A Zorn men mest av gamla KS- och KF- ordföranden som förevigats i olja.

Som avslutning höll vår programansvarige Erik Uhrbom ett kort och kärnfullt tacktal till Emilie och Per och därefter bröt applåderna ut.