Det gamla Falun

Örjan i glatt samspråk
Örjan i glatt samspråk

Örjan Hamrin är på banan igen efter en tids konvalescens! Idag presenterade han valda delar av Albin Hedlings bildarkiv. Intresset var stort och officersmässen var mer än fullsatt.

Albin Hedling (1891-1983) var en känd Falu-fotograf som började ta bilder i staden redan från tidigt 1900-tal.

Fotografen Albin Hedling
Fotografen Albin Hedling i bostaden på Elsborg

Han bodde på Elsborg hela livet. Han träffade en flicka men hon tyckte att han umgicks allt för flitigt med några dryckesbröder, så hon lämnade honom. Då ångrade han sig djupt och lovade bot och bättring. Han fick återkomma på villkor att han dels övergav sina polare, dels följde med henne till kyrkan varje söndag. Han höll sina löften och äktenskapet blev lyckligt.

Efter olika jobb fick han anställning som fotograf hos Stora Kopparbergs Bergslag. Han har efterlämnat en enorm bildskatt som innehåller dels riktigt gamla fotografier ända från 1800-talet, dels egna fotografier från cirka 1920 och framåt. Många bilder är välkända och har publicerats i olika sammanhang, till exempel i Axel Östbergs ”Det gamla Falun”. Vissa samlingar har aldrig publicerats. Dokumentation  och katalogisering pågår i ett projekt där bland annat Örjan medverkar.

Så var det dags för bildvisning. Vi fick se ett välkänt fotografi från Falugatan 1862 (möjligen 1853). Då fanns bara en butiksskylt och Kristine Kyrka hade ett provisoriskt trätorn. Gatan verkar besynnerligt folktom. Gamla kameror hade så lång exponeringstid att man måste stå stilla en stund för att fastna på plåten. Alla hus på bilden fanns kvar till 1960-talet.

Kulspelande pojkar
Kulspelande pojkar
Kulspelande man
Kulspelande man

En annan välkänd bild är pojkarna som spelar kula utanför Boströms gård på Konstvaktargatan. Samma motiv från 1976 visar förändringarna. Det kulspelande gossen till vänster med vita mössan har blivit vuxen och det gamla huset är borta. Albin Hedling med kameran finns med på bilden.

Hedlings bilder ger unika möjligheter att förstå Falu stads utveckling. Slående är att alla gårdar hade ett antal ekonomibyggnader av trä, i regel dåligt underhållna. De flesta av dessa träskjul sanerades bort under 1960-talet.

Hedling plåtade inte bara hus. Han intresserade sig också för stadens människor.  Vi fick se bilder av kända faluprofiler som Karamell-Emma, Fläsk-Minna, Kött-Nanna och Gäda på Elsbörj.

Gustav Hedström med fru
Gustav Hedström med fru

En välkänd bild är gruvarbetarparet Gustav Hedström med fru. Gustav (84) gifte sig med sin hushållerska (80). När han avled strax efter fick hon änkepension 5 kr per månad av Bergslaget. Vigselbeviset håller hon i handen och brudbuketten, en grankvist, står i en senapsburk på stolen.

Vi fick också se många intressanta bilder från Falu gruva, Gamla Berget, Ryckepung,  Elsborgshyttorna mm och vi häpnade över vilka enorma mängder slagg som har legat överallt och som har fraktats bort, för att användas som fyllnadsmaterial.

Ströms och Melkerssons blästerhus
Ströms och Melkerssons blästerhus

När Gruvgatan breddades ledde man Gruvbäcken under gatan i en kulvert som mynnar ut i Faluån. Innan dess porlade den fritt förbi Elsborgshyttorna och Ströms och Melkerssons blästerhus som syns på bilden Huset revs 1962. Bilden är från 1921.

Gamla teatern
Gamla teatern

Gamla teatern är borta sedan länge. Eftersom nybyggnation pågår där teatern en gång legat kan det vara på sin plats att visa hur den en gång såg ut. Det mesta av interiören lär finnas bevarat.  Den är dock så skrymmande och ohanterlig att den nog får ligga där den ligger.

Fullsatt!
Fullsatt!

Tiden gick fort och Örjan hade som vanligt mycket att berätta med sina djupa kunskaper och sin humor. Vi tvingades så småningom att sluta trots att mycket förmodligen fanns kvar att säga.

Vi tackade Örjan med flera rungande applåder.

Nisserska teatern

Ca20 medlemmar blev vänligt mottagna av Pia Jogér, ordförande i Teaterföreningen. Sedan slussades vi in i själva teaterlokalen där vi bänkade oss.

Pia hälsade välkommen och berättade att nu skulle vi få delta i en repetition av en ny föreställning som beräknas ha premiär i början av februari 2019. Pjäsen heter ”Hemmet” och utspelar sig på någon form av ålderdomshem för ca 50 år sedan.

De åtta skådespelarna presenterade sig och därefter började akt ett som pågick i en knapp timme. Det visade sig vara en rörande historia om hur det är att vara gammal på en institution. I akten ingick även en psalmliknande sång som ensemblen framförde unisont.

Efter aktens slut bjöd Pia in till kaffe, smörgås och mingel i lokalerna. Ingrid Lennertsson passade samtidigt på att kort presentera Sjukhushistoriska Museet som har sina utställningslokaler på samma våningsplan som teatern.

Vi tackade för skådespeleri och information med rungande applåder och vandrade iväg mot kaffedoften och besök på museet.

Jazzkonsert

Iden kyliga kvällen var det skönt att komma in i den varma konsertlokalen i Näringslivets Hus på Ölandsgatan. Här hade ca 100 personer, gamla som unga, samlats för att lyssna på soul- och jazzmusik framförd av två av Kulturskolans unga ensembler. Som ett led i Föreningen Kultur och Miljös ungdomssatsning sponsrar vid dessa årliga konserter tillsammans med Ung Jazz i Falun. Stämningen var hög i lokalen när den första gruppen, ”Johans jazzensemble”, äntrade scenen. Gruppen bestod av sex ungdomar som sjöng och trakterade allehanda instrument. Totalt sex låtar framfördes, allt ifrån riviga jazzlåtar till mera kända och lugnare låtar, såsom The way you look tonight (Fridas sång var fantastisk) och Summertime. När applådåskorna lagt sig meddelade Roland Lindberg, kvällens konferencier, att det var dags för paus. Gott kaffe med tilltugg och trivsamt mingel följde. Därefter trädde grupp nummer två upp på scenen. Denna ensemble kallade sig ”Soul of Mine” och bestod av 9 ungdomar. Här blev det riviga tongångar i Signed, sealed, delivered redan från början. Den följdes av ytterligare fem svängiga låtar och publikens jubel. Här följer en stilstudie översänd av Roland Lindberg

”Ärter, Punsch och kvällskonsert”. Musikafton i Dalasalen

Sedan början av 1980-talet har Kunglig Dalregementets Kamratförening årligen inbjudit till musikaftnar. Lokalen var inledningsvis Exercishuset som följdes av Övings- och vårdhallen, matsalen och restaurang Kullen. Efter renoveringen av gamla matsalen har denna lokal (Dalasalen) använts.

För kvällens konsert svarade än en gång Hemvärnets musikkår Borlänge under ledning av Tomas Hellström. Drygt hundra besökare kunde efter att ha inmundigat ärtsoppa avnjuta ett väl blandat musikprogram. Marscherna ”In die weite Welt”, ”General Toll” som inleds med Dalregementets igenkänningssignal , filmmusiken till den nya filmen ”Around the world in 80 days”, ”Nessun dorma” ur operan Turandot avPuccini” för att nämna några stycken. Konserten avslutades med Dalregementets marsch ”Stenbocksmarschen och Dirigenten avtackades med blommor.

Musikaftonen arrangerades av Dalregementets Kamratförening och Föreningen Kultur och Miljö i Falun.

Ny stadsarkitekt i Falun

Stadsarkitekten talar

Falun har fått en ny stadsarkitekt. Pål Anders Stensson tillträdde sin tjänst vid årsskiftet 2018. Nu fick han tillfälle att berätta om sina tidigare meriter och sina nuvarande arbetsuppgifter. Han har verkat på många olika orter i Sverige, till exempel Avesta, Fagersta, Norberg, Karlskoga och Åre. Dessutom har han jobbat utomlands. Han har byggt moskéer i Bosnien, han har varit planchef i Libyen. Där byggdes hönshus i lera och korrugerad plåt. Han har byggt skolor och sjukhus i Georgien. Han har arbetat med världsarvsstäder inom Unesco. Sannerligen en gedigen meritlista!

I Falun har stadsarkitekten ett övergripande ansvar för stadsplaner, bygglov, detaljplaner, översiktsplaner, broar, byggnader, parker med mera. Världsarvet kräver speciella hänsynstaganden. För att öka dess attraktionskraft har man föreslagit en utsiktsplattform vid Stora Stöten, att gruvbäcken skall återställas, att kullersten i stället för asfalt skall läggas på vissa gator, att centralpalatsets fasad skall återställas till Ferdinand Bobergs ursprungliga utformning. Det är för närvarande inte aktuellt att genomföra något av dessa förslag, bland annat av kostnadsskäl. Hänsyn måste också tas till personer med rörelsehinder.

Så kom vi in på aktuella projekt. Det råder som bekant högkonjunktur samtidigt som det är brist på bostäder. Då finns risk att man bygger snabbt och billigt och gör avkall på kvalité. Sådana lösningar blir ofta dåliga. Tidigare ”miljonprogram” är ett varnande exempel.

Rödbrotomten

Nu är det på modet att förtäta städerna. Det blir billigare att bygga högt och stort så att fler får dela på kostnader för infrastruktur, eventuell marksanering med mera. Rödbro-tomten engagerar. Kommunen har presenterat en bild på en tänkt utformning som chockar Faluborna. Pål Anders kunde lugna oss med att bilden endast visar vilket utrymme som är tillgängligt för byggnation (längd x höjd x bredd) och att byggnationen förmodligen kommer att få en  annan utformning. Allmänheten har möjlighet att påverka. Ett exempel är Stora Coop vid gruvan. Byggnaden presenterades som en köplada men blev bra till sist efter alla remissrundor och synpunkter. Om man planerar att bygga bör man ta kontakt med kommunarkitekten i ett tidigt skede för att förvissa sig om att den utformning man har tänkt sig kan godkännas. Rådgivningen är kostnadsfri,även för privatpersoner.

Jan Ola tackar Pål Anders

Slutligen diskuterade vi några aktuella frågor. Falun behöver ett nytt konserthus. Varför inte lägga det på pålar i Tisken? Pål Anders kunde inget lova annat än att ta förslaget till sig. Många hänsyn måste tas när man planerar byggnationer i en stad. Buller, solljus, infrastruktur, social miljö med mera. Om man följer tumregeln att byggnaderna skall ha skönhet, hållbarhet och funktionalitet landar man rätt på lång sikt.

Vi tackade stadsarkitekten med en varm applåd!

 

Besök i Rådhuset 8 oktober

Per Grundström vid det vackra golvuret

Intresset för vårt gamla Rådhus och kommunens verksamhet visade sig vara stort bland medlemmarna. På eftermiddagen samlades nämligen drygt 36 personer i den vackra Rådhussalen för att lyssna till kommunens kommunikationschef Emilie von Bothmer och arkitekten Per Grundström från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Emilie inledde med att presentera sig själv och sin roll i den kommunala hierarkin och berättade sedan om de olika metoder och vägar som hon och alla hennes medarbetare använder för att nå ut till medborgarna med korrekt och saklig information. Den viktigaste informationskällan är kommunens hemsida www.falun.se Hon betonade vikten av att hålla den relevant och ständigt aktuell. Här kan du som medborgare hitta eller söka allt som rör kommunens verksamhet. Allt från politikernas beslut i alla olika nämnder, styrelser och fullmäktige till dagis- och tomtkö, planarbete, byggverksamhet, jämställhetsarbete etc etc. Totalt motsvarar hemsidan ca 8000 sidor med information som ständigt förändras och förbättras.

I rådssalen

Ytterligare information sprids via kommuntidningen Vårt Falun som ges ut 4 ggr/år samt via de vanligaste sociala medierna. För nyinflyttade Falubor finns återkommande informationsträffar och bussrundturer. Har man frågor vänder man sig till kommunens kontaktcenter KKC för att få råd eller svar.

Hjälp med politiska utspel av olika slag i massmedia ingår inte i tjänstemannauppdraget, det sköter våra folkvalda politiker helt på egen hand betonade Emilie avslutningsvis.

Den välkände samhällsplaneraren Per Grundström tog, efter frågestund, över och berättade detaljerat om Rådhuset i Falun. Huset har en lång och spännande historia av påbyggnader, ombyggnad och inte minst verksamhetsinnehåll.

Efter stadsprivilegiebrevet 1641 betraktades Falun som en stad, för övrigt den näst största i Sverige. Redan år 1643 började borgerskapet att uppföra ett kronomagasin vid det nya Stora Torget. Huset stod nästan färdigt 1647 men då ändrades planerna och huset byggdes 1649 om till rådhus. Byggnaden i en våning ovanpå den höga sockeln stod klar 1653. På 1670-talet tillfogades en andra våning. I huset inrymdes bl a rådstugu och rättslokal, stadskällare, apotek och ränteri samt under en period även posten. Borgmästaren bodde i huset och här hölls allmän rådstuga då borgarna i staden samlades för att besluta i olika frågor. Rådhuset skadades svårt vid stadsbränderna 1761men återuppbyggdes omgående. I byggnaden har även funnits polis, brandkår och telegraf.

Under åren 1782 – 84 byggdes spruthus och auktionskammare på tomten bakom huset. Rådhuset fick sin nuvarande karaktär i och med återuppbyggandet på 1760- talet. En modernisering skedde på 1960- talet och huset har alltsedan dess inrymt lokaler för stadens ledande politiker och tjänstemän. I början av 2000-talet genomgick Rådhuset ännu en renovering och handikappanpassades. Byggnaden är klassad som byggnadsminne (1985) och betraktas som stadens äldsta stenhus med undantag av kyrkorna.

Efter denna byggnadsinformation vidtog en rundvandring på våningsplanet. Under promenaden berättade Per om de olika konstverk som pryder väggarna i korridorer och arbetsrum. Mycket intressanta är de målade dörröverstycken som finns på flera platser. Dessa är sannolikt utförda av den kände målaren Johan Nils Asplind. Väggarna i stora konferensrummet pryds av verk av både C Larsson och A Zorn men mest av gamla KS- och KF- ordföranden som förevigats i olja.

Som avslutning höll vår programansvarige Erik Uhrbom ett kort och kärnfullt tacktal till Emilie och Per och därefter bröt applåderna ut.

Studiebesök hos Falun Bowling & Krog 26 september 2018

Inför vårt besök i ”Nöjespalatset” i vintras (14 februari) var anmälningstrycket så stort att vi fick tacka nej till många intresserade. Därför har ett reprisbesök inlagts i Höstens program.

Av ca 20 anmälda medlemmar hade 17 samlats i regnet på Hälsingtorget för en kort promenad till palatset. I entrén stod vår guide Robin Fhinn och hälsande välkommen.

Information och visning påbörjades i den stora bowlinghallen på entréplanet och fortsatte sedan till övre planets restaurang, bar samt den mindre samlingslokalen ”Kupan”. Efter en kort promenad befann vi oss därefter i den stora dans- och konferenslokalen som är själva hjärtat av palatset. Ena långsidan i lokalen inrymmer utskänkningslokal för mat, kaffe och svagare eller starka alkoholdrycker. Den motsatta långsidan innehåller en upphöjt VIP- lokal med separat bar, speciellt populär att boka vid scenframträdanden enligt Robin.

Visningen avslutades med frågestund, ordförandens tacktal, varma applåder samt kaffe för de som önskade.

Mer fakta kring Falun Bowling & Krogs verksamhet och byggnad finns att läsa i artikel i Medlemskontakt 2017 samt under föregående besöks Återblick på hemsidan.

C Nyström

Stabergs Bergsmansgård 5 sept 2018

 

Lotta berättar om gårdens historia

Lotta Örtendahl tog emot och berättade om Kulturreservatet Stabergs Bergsmansgård, en genuin bergsmansgård som ligger mitt i ett industrilandskap omgiven av slaggvarpar, lämningar av kopparhyttor intill Knivaån och Runn.

Nedersta stocken lär vara från 1500-talet

Gården har anor från 1500-talet. Den ägdes av släkten Nauclér från 1671. Då inleddes en blomstringsperiod som varade till 1820-talet. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utformning och den berömda trädgården anlades. I salen fanns gyllenlädertapeter.

Bordet är dukat i salen.

De togs ner under 1920-talet för att monterades upp i Stjärnsund. Under slutet av 1800-talet började anläggningarna förfalla.  År 1840 anlades en ny herrgårdsbyggnad, Nya Staberg. Den gamla övergavs och ägs nu av Vika-Hosjö Hembygdsförening. Efter övertagandet  på 1950-talet genomfördes en grundlig renovering och gården kunde därefter  hyras ut som bostad. Den sista hyresgästen lämnade nyligen.

Utsikt över trädgården. I bakgrunden Nya Staberg

År 2017 inleddes en omfattande renovering som bekostades av  Hembygdsföreningen, Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Kostnad c:a 3 miljoner kronor. Gården är nu återställd invändigt i ursprungligt skick enligt gamla ritningar och kommer i framtiden att vara öppen för visningar under sommaren och kan hyras ut till fester och konferenser. Myndighetskrav på handikappanpassning, ventilation, VVS, elsäkerhet, brandskydd m.m  har genomförts av skickliga hantverkare utan att ge några avtryck i den känsliga barockmiljön. Nu saknas bara möbler och andra inventarier. De kommer att anskaffas efter hand.

Nya Staberg stod klart 1848. Från början var det en herrgård. Den har senare fungerat som pensionat, hem för trötta husmödrar och epileptikerhem. Under 1970-talet såldes den och är nu privatbostad. Större delen av barockträdgården, som var tämligen förfallen, ingick i köpet. En restaurering påbörjades 1998 enligt en gammal karta från 1758. Ett omfattande arbete som  slutfördes med invigning i september 1999.
Titta gärna på detta bildspel

Interiörbild. Nu återstår att skaffa tidstrogna möbler

Under barocken hade trädgårdar inte bara en estetisk funktion. De användes huvudsakligen för odling av livsmedel och kryddor och denna funktion lever kvar i Staberg. Där finns klonarkiv för gamla trädgårdsväxter från Dalarna till exempel äppelträd och kålrötter.  En genbank för gamla växter bl.a. rosor kommer att upprättas. Allmänhetens intresse är stort och kunskaperna ibland förbluffande.
En dam som fick provsmaka olika lokala kålrötter, bland annat en från Bjursås utbrast: ”Män än’t dän frå Bjusch?” Och hon hade helt rätt!

De goda smörgåsarna försvann nästan innan de blivit fotograferade

Hela anläggningen ingår numera i Världsarvet Falu Gruva och är nu ett kulturreservat.

Under genomgången kunde vi avnjuta läckra smörgåsar som beställts från intilliggande restaurang.

Vi tackade Lotta med en varm applåd och lovade att återkomma många gånger till denna lilla pärla i Världsarvet Falu Gruva!

Stadsdelsvandring i f d Regementsområdet 16/5

JanOla och Sten Bergman

Ca 30 medlemmar hade hörsammat inbjudan till rundvandring med information bland Dalregementets gamla och nyare byggnader denna strålande vackra kväll. Vi samlades utanför Museet där vår ordförande Jan-Ola Nyström hälsade välkommen, informerade om områdets utveckling i stort samt presenterade guiderna inför vandringen, Sten Bergman f d officer med långvarig erfarenhet av regementet samt Nils Brasch f d fastighetsförvaltare. Som hjälpguider deltog vidare Carl-Owe Carlsson och Sven Andersson.

Flygfoto från 1941

Innan vi promenerade iväg förklarade Nils bakgrunden till varför regementets byggnader och sedermera personal och rekryter hamnade i Falun från första början.

Armén började successivt byggas upp efter Krimkrigens slut. Dalregementet lokaliserades till Rommehed och bestod av indelta soldater. Så småningom bestod hela den svenska hären av 25 000 man. År 1901 lyckades riksdagen enas om en ny organisation för det svenska försvaret. Rädslan för rysk invasion var sannolikt anledningen. Indelningsverket avskaffades och värnpliktssystemet infördes. Detta var ett betydligt dyrare system att hålla i drift men lösningen kom redan1903 då inkomstskatten infördes. Omedelbart därefter avsattes 30 % av statens ökade budget för uppbyggnad av enhetliga regementen över hela Sverige. Arkitekt Erik Josefsson fick i uppdrag att ta fram standardritningar för regementsbyggnader som med mindre modifikationer skulle passa för utvalda tomter i hela landet. Var i länet skulle då det blivande regementets byggnader placeras? Lämpliga tomter fanns i Hedemora, Rommehed och Falun och efter en tids dragkamp beslutade riksdagen 1904 att förlägga regementet till Falun.

Kaserngården

Stommen för regementena bestod av fyravåningars hus med plats för lika många kompanier vardera samt kompletteringsbyggnader av skilda slag. 1905 fick en Gävlebyggmästare i uppdrag att uppföra byggnaderna och byggnationerna startade 1906. 1908 flyttade de första soldaterna in i sina logement i A,B och C-kasernerna och överste Wrangel tog chefsposten och kanslihuset i besittning. Först 1912 var alla regementen i Sverige driftklara.

Sten Bergman tog över och berättade om Dalavallen som tillkom 1943. Där fanns även en 25 m bassäng för simträning och rekreation fram till 1983. Vägen nere vid Dalavallen var ursprungligen enda tillfartsväg till regementet och mellan kanslihuset och B-kasern fanns vaktposten. Det gamla X-huset som stod nedanför Dalasalen brann ner 1917 varefter ett nytt byggdes längre upp i området. Det vackra trähus som förr inrymde regementsmusikkåren är hitflyttat från Rommehed. Kaserngården har samma utseende idag som vid anläggandet 1908. Varmvatten och bättre sanitär standard fick regementet först 1960. Före dess kallvatten och torrklosetter.

Lucia i Dalasalen

Vi vandrade upp i området och Sten berättade detaljerat om varje hus historia och nyttjande under åren. Matsalen (numera Dalasalen), den äldre panncentralen, proviantmagasinet (från Romme), bastu- och badhus, skrädderi och tvätteri, nya X-huset som var Faluns nöjeslokal under 30 och 40-talet men även senare, am.-förrådet nu ombyggt för Dalregementsgruppen, Lundebergska grinden, serviceförrådet, förvaltarexpeditionen, officersstallet, nya panncentralen, nya betongmatsalen, Kruthuset från Romme, idrottsplan, gamla verkstaden, sjukuset i 3 plan förr med mottagning på bv, vårdavdelning 1 tr och bostäder högst upp, gamla uoff-mässen, marketenteriet omedelbart ovanför Kopparstaden nya hus. Hann inte med att notera alla byggnader men nu var vi, efter ca 1 och en halv timme, plötsligt tillbaka vid museet där vi började promenaden.

Avslutningsvis redovisade Nils en del faktauppgifter om regementet som dessvärre lades ner år 2000.

Ca 90 000 soldater har fått sin grundutbildning vid Dalregementet under åren fram till nedläggningen. För verksamheten svarade ca 200 yrkesmilitärer och ungefär lika många civilanställda. Regementsområdets kärna byggnadsminnesförklarades tillsammans med Rommehedslägret 2000. Endast mindre ändringar får nu genomföras. Särskilt värda att bevara är Officersmässen, Dalasalen samt viss trapphus. Kaserngården ska även i framtiden vara en grusplan. Byggnadernas färgsättning har anpassats till ursprunglig kulör och färgtyp.

Nu var deltagarna kraftigt kaffesugna och snabbt ilade man upp för trapporna till Officersmässen för att inta kaffe, bulle och kaka. Parallellt med kaffedrickandet passade Jan-Ola på att visa mängder av intressanta bilder från förr ur Kamratföreningens samlingar.

Med varma applåder avslutades denna första stadsdelsvandring på regementsområdet.

Herdins Färgverk AB 18 april 2018

Herdins Färgverk AB är ett anrikt Faluföretag med rötter från 1700-talet! I nuvarande lokaler i Hosjö tillverkas produkter för

  • ytbehandling av trä
  • textilvård (färgning, impregnering mm)
  • hushåll (rengöring mm)
  • kroppsvård (fotsalt, badsalt)

Vi blev guidade av ägaren Bengt Ekblom, produktionschefen Per Strand och laboratoriechefen David Wessling

Vi började med en rundvandring genom fabriken.

En gammal trotjänare som fyllt miljontals pulverpåsar

I pulverdelen tillverkas lasyr och bets av pulver som kan lösas upp i vatten eller olja. Sådana färger blir genomskinliga och trästrukturen lyser igenom. I laboratoriet utvecklar man nya produkter, ofta efter beställning från kunder. Det tar i regel ett par år att utveckla en ny produkt. Alla egenskaper så som ljustålighet, motstånd mot slitage måste testas innan produkten kan släppas ut på marknaden. För att kunna testa färgegenskaper på trä finns ett snickeri i laboratoriedelen. Där tillverkas också färgkartor med alla kulörer på trä. Tryck på papper blir missvisande eftersom träets färg och struktur påverkar slutresultatet.

 

 

Dissolver för pigmentfärg

I fabrikens pigmentdel blandas täckande färger med vatten eller olja.  De brandfarliga oljorna förvaras i en betongbunker utanför fabrikslokalerna på grund av brandrisken och oljorna leds in med rör ovan mark till blandningsmaskinerna. Pigmenten (i regel  titandioxid) piskas sönder med en kraftig dissolver i lösningsmedlen. Det förhindrar att färgen skiktar sig.

Ett omfattande miljöarbete bedrivs. Företaget är miljöcertifierat och inga utsläpp förekommer. Restprodukter från tillverkningen samlas upp och skickas för destruktion.

 

 

Bengt berättade om Herdins historia.

Här började Herdin AB

Företaget  började med en färgaregesäll som färgade tyger och kläder åt Faluborna vid Faluån under slutet av 1700-talet. Under 1800-talet blev det vanligt med vattenklosetter i Falun. Orenat utsläpp gick ut i Faluån och smutsvattnet gjorde att verksamheten måste upphöra. Bryggan finns fortfarande kvar. Den ägs numera av kommunen som köpte den för 1 krona och har lagt ner åtskilligt att hålla den i skick. Bryggan är onekligen i klenod i Falu näringslivshistoria.

Genomgång av företagshistorik

Herdins  utvecklade i stället produkter för hemfärgning. Man sålde färgpåsar till hushållen via postorder eller genom återförsäljare i butiker och lanthandel. Åtminstone en miljon påsar fylldes manuellt! Företaget har haft fabrikslokaler på många olika ställen i Falun, bland annat på Elsborg. Nuvarande lokaler i Hosjö byggdes 1970.  På den tiden fick man köpa mark av kommunen för två kronor per kvadratmeter!

Bengt och David i labbet

Företaget är familjeägt. Årsomsättningen är c:a 50 milj kr med 25 anställda. Fyra säljare ansvarar för utbildning och information. C:a 10 procent av produkterna exporteras. Färgpulver och pigment köps huvudsakligen från Tyskland. Herdins satsar mest på nischade produkter med begränsade volymer för speciella behov och har på så sätt kunnat etablera starka varumärken.

 

Jan-Ola tackade Bengt för ett gästfritt mottagande och en intressant guidning. Som tack överlämnade han en flaska ”lösningsmedel” och vi instämde med en varm applåd