Vad händer i centrala Falun

Lasse Westin

Denna kväll gästades föreningen av Falu Stadsrums entusiastiske verksamhetsledare Lasse Westin. Han inledde med att presentera den snart 30-åriga föreningen som han leder.

Falu centrumförening ”Centrala Stadsrum” är en ekonomisk, medlemsägd förening med en styrelse bestående av 15 ledamöter och ordförande är för närvarande Barbro Ström. Medlemmar i föreningen är bl a alla de stora fastighetsägarna i Falun, bankerna, butiksägare, handlare, hotell, Falu Gruva, parkeringsbolaget, Visit Dalarna samt kommunens olika förvaltningar. Föreningens verksamhet finansieras genom ett fast årligt bidrag från kommunen samt bidrag från medlemmarna. Nästan all verksamhet bedrivs i projektform där medlemmarna och experter involveras. Föreningens verksamhetsområde omfattar bara Falu centrum, alltså den inre ringen. Inom ringen bor idag endast ca 450 personer men målet är en ökning till 800 boende.

Föreningens verksamhetsidé är att arbeta för ökat besöksantal till Falu stadskärna. Detta ska ske genom att stadskärnan är levande, har ett trivsamt café- och restaurangområde, mixat shoppingutbud, tillgängliga P-platser, kulturgenomsyrad miljö samt att det ska vara lätt att ta sig till stadskärnan. Lasse berättade att det finns 3 s k ”besöksräknare” vid infarter till stadskärnan och att besöksantalet mäts kontinuerligt. Målet är att antalet rörelser i centrum ska öka med 20 %.

Centrala stadsrum ska vara ”en snäll nagel i ögat” på kommunledningen och ska ha en samverkansroll som drivande kraft vid marknadsföring, förbättringar och etableringsfrågor. Vidare ska man genomföra stora och små evenemang, föra dialogen mellan kommunen och medlemmarna, vara remissinstans för kommunen, samordna bevakning samt drift- och skötsel och genomföra klottersanering i stadskärnan mm.

I strategiskriften ”Falun händer” finns några viktiga mål för framtiden;

  • Så gott som alla tomma lokaler ska fyllas! Vakansgraden är idag 9 % och ska ned till 4%. I dag är 89% fysisk handel och resten e-handel. Flera nya butiker är på väg in. Allmänhetens önskemål är etablering av H&M Home, Zara och återvinningsbutik.
  • Antalet nöjda med P-platssituationen ska öka från 41% till 50%.

Risken att stadskärnan ska dö på grund av externhandeln existerar inte enligt Lasse!

Hur gick det för stadskärnan i somras? Jo, de flesta småbutiker har gått bättre än tidigare på grund av att folk stannat hemma i Falun samt att många Sverigeturister upptäckt Falun. Alla restauranger har varit välfyllda under sommaren och hösten. Nu har en ny kampanj ”Stötta stadskärnan” precis dragit igång och Hemslöjden vill gärna bli Faluns s k ”Visitpoint” när Visit Dalarna avvecklar sin verksamhet.

Frågorna haglade över Lasse när han avslutade sin föredragning med att inbjuda föreningsrepresentanter från K & M att delta i det Medborgarråd som Centrala Stadsrum bildat.

Erik framförde föreningens tack till Lasse och överlämnade en gåva varefter applåderna tog vid.

Kristine kyrka efter den stora renoveringen

Terese Wängdahl berättar

Vår ciceron denna kväll var Falu pastorats fastighetsingenjör Terese Wängdahl som varit projektledare för den stora renoveringen.

Orsaken till renoveringen var att sprickor noterats i valv och väggar. Fönstren, som satts in 1905, hade synliga skador och blyinfattningen runt glasen började släppa. Vidare behövde alla putsade ytor rengöras från smuts och damm. Senast hela kyrkans väggar rengjordes var för drygt 50 år sedan. Även altartavlan och den stora kyrkorgeln (båda från 1600-talet) behövde rengöras.

Planeringsarbetet påbörjades redan 2016 med projektering och kostnadsberäkning. Putskonsult anlitades och länsstyrelsens antikvariska experter engagerades. Statsbidrag söktes men först i december 2019 stod det klart att bidrag kunde påräknas med 30 % för putsrenovering och 75 % för fönsterrenovering.

Det egentliga renoveringsarbetet påbörjades i januari 2019 efter att kyrkan stängts för allmänhet och all kyrklig verksamhet.

Altartavlan efter renovering

Man började med att demontera de stora väggsköldarna från 1700-talet och andra väggfasta artefakter. Därefter togs flertalet av de stora ljuskronorna ned täcktes. Sedan täcktes golven med hårda skivor och orglar och bänkar byggdes in. Nu kom ställningsbyggarna in i kyrkan. Man påbörjade byggnationen från altaret och arbetade sig bakåt. Takhöjden i koret uppgår till 18 m! På den höga ställningen byggdes ett golv för att kunna arbeta från och köra kärror på. Totalt har ca 50 yrkesarbetare varit engagerade i projektet. Putsen har rengjorts med specialsvamp (inga organiska franska bröd nu för tiden!) för hand utan vatten och därefter dammsugits. Putsytan motsvarar ca 3000 m2. Sprickor lagades och därefter målades alla putsade ytor 5 gånger med speciell kalkfärg godkänd av länsstyrelsen. Långväggarna målades löpande utan uppehåll för att förhindra nyansskillnader.

För fönsterrenoveringen anlitades en specialistfirma från Uppsala. Korfönstren rengjordes på plats, övriga plockades ner. Det tog 2 veckor för 2 man att rengöra och laga ett fönster. Elradiatorerna under fönstren har tagits bort och ersatts med infravärmare inbyggda i fönsternischerna för att förhindra nedsmutsning genom luftrörelser.

Nu återstår endast att renovera kororgeln (man avvaktar bidrag).

Totalkostnaden för renoveringen uppgår till 24 miljoner kronor och överensstämmer med budget, vilket påpekades är ovanligt för ett så omfattande byggprojekt.

Våren 2020 var arbetet klart och besökare kunde ånyo hälsas välkomna mellan 10 och 16 varje dag.

Ordföranden tackade och lyckönskade Terese och Falu pastorat till ett fantastiskt resultat och vi besökare applåderade.

Årsmöte

En grupp ur Musikkonservatoriets folkmusikprogram inledde årsmötet. De otroligt duktiga ungdomarna bjöd på både polskor och vals från olika delar av Sverige. Stundom stampade publiken takten i de medryckande styckena så att kristallkronorna i Officersmässen gungade och glittrade. Vad månde bliva av dessa unga virtuoser?


Efter musicerandet började årsmötesförhandlingarna. Jan-Ola hälsade alla varmt välkomna och öppnade årsmötet.
Årsberättelsen presenterades och godkändes. Revisionsberättelsen lästes upp av revisor Henrik Permalm som till sist föreslog att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019. Förslaget godkändes med ett rungande JA.
Nästa punkt handlade om val av olika slag. Per Gilén redovisade valberedningens förslag.
Jan-Ola omvaldes till ordförande fram till nästa årsmöte. Nuvarande ledamöter och suppleanter i styrelsen omvaldes och två nya medlemmar invaldes på tidigare vakanta platser.
Styrelsen är nu komplett. Revisorer med suppleanter omvaldes.
I valberedningen finns tyvärr endast Per kvar inför nästa årsmöte. Efter dagens möte slutar nämligen Carl-Owe Carlsson som varit en stor tillgång under många år. Dessutom har en plats i beredningen varit vakant under några år. Styrelsen fick därför i uppdrag att snarast föreslå kandidater för att täppa till luckorna.

Beslutades att medlemsavgiften förblir oförändrad inför 2021, alltså 150 kr för enskild medlem och 200 kr för familj.

Vinnarna i fototävlingen i Medlemskontakt 2019 gratulerades och fick fina bokpriser och böcker utdelades även till vinnarna i det lotteri som avhölls under kvällen.
Därefter avslutades årsmötet med räksmörgås och dryck samt kaffe och kaka.

Rikets skattkammare – riket, kopparen och Vasa

Falu Gruva arrangerade den 12 februari ett ”soppföredrag” om Vasa och kopplingen till gruvan i samverkan med Vasamuseet och föreningen Kultur och Miljö. Kvällen inleddes med att soppa, bröd och dryck hämtades av publiken som uppgick till nästan 100 personer.

Soppkö

När soppan var uppäten hälsade Falu Gruvas verksamhetschef Anna Björkman alla varmt välkomna och presenterade kort föredragshållarna, båda knutna till Vasamuseet.
Först upp i talarstolen var forskaren och historikern Anna Maria Forsberg. Anna Maria inledde med en historisk exposé över tiden strax före och under den svenska stormaktstiden. Bl a gruvindustrin blomstrade tack vare att Karl IX i början av 1600-talet tagit in mängder av utländska experter till Sverige som utvecklat teknik och arbetssätt. När sedan hans son Gustav Adolf blev kung 1611 fortsatte även han att utveckla Sverige till en industri- och handelsnation. Stora inkomster behövdes nämligen för att finansiera flera pågående krig samt avbetala på ”Elfsborgs lösen”.
Kopparen från Falu gruva var den viktigaste förutsättningen för tillverkning och finansiering och den blev ännu viktigare när silvermynten 1624 avskaffades och ersattes med kopparmynt.

Det segslitna sjökriget mot Polen pågick som bäst när Gustav II Adolf 1625 undertecknade kontraktet för byggande av det stora örlogsskeppet Vasa med skeppsbyggmästaren och holländaren Henrik Hybertsson. Kontraktet var på 42000 daler och kostnaden slutade på 53000 daler. Flera vagnslaster med kopparmynt krävdes vid betalning då inga stora myntvalörer fanns.
Den 10 augusti 1628 löpte Vasa ut från varvet Skeppsgården på Blasieholmen. Samma år invigdes det första djupschaktet ”Regeringsschaktet” vid Falu Gruva.
När Vasa befann sig strax utanför Beckholmen kom plötsligt några kraftiga vindbyar och tog tag i seglen. Vasa kantrade och då kanonportarna var öppna tog hon in stora vattenmängder och sjönk till 32 m djup på sin jungfrutur. Hon var för hög och rank! Ingen blev ställd till svars då kungen själv deltagit projekteringen och detaljbesluten. Endast några få ur besättningen omkom.

Anna Maria Forsberg

Först 1956 upptäckte privatforskaren och ingenjören Anders Franzén vraket efter Vasa och kort därefter påbörjades dykning för bärgning under ledning av Per Edvin Fälting. 1961 kom Vasa upp till ytan och utgrävning av skeppet kunde påbörjas. När det arbetet, efter flera månader, var klart påbörjades konserveringen som pågick i 19 år. År 1990 invigdes högtidligen Vasamuseet.
Ca 700 färgrant bemålade träskulpturer fanns på Vasa, sannolikt utförda av bildhuggaren Mårten Redtmer. Denne Mårten kan även ha gjort flera skulpturer i Kristine kyrka i Falun. 40000 föremål har omhändertagits från Vasa varav tusentals kopparmynt.

Andre talare var Fred Hocker som berättade om Vasas bronskanoner. Vid avseglingen var Vasa bestyckad med 64 kanoner av en ny 24-pundstyp. Det skulle ha varit ytterligare 14 kanoner men gjuteriet i Stockholm hann inte få fram dessa i tid. Kanonerna kostade mer än hela skeppsbygget i övrigt! Kanonerna gjöts av 94% koppar totalt 60 ton, huvudsakligen från Falu Gruva samt 4,5% tenn och 1,5% bly. Vasa hade störst eldkraft av alla örlogsfartyg i världen när hon sjönk. Tre kanoner finns på Vasamuseet och 61 saknas fortfarande. Allt tyder på att de saknade har bärgats med en enkel typ av dykarklocka under senare delen av 1600-talet och sålts, sannolikt till England.
Vasamuseet har med hjälp av sponsorer låtit tillverka en exakt kopia av 24-pundskanonen och sedan provskjutit med denna med 54 skott på Bofors test- och övningsområde. Laddning 2,65 kg krut per skott och kula av originaltyp.
Räckvidd som längst ca 1000 m, effektiv räckvidd på land ca 300 m och mycket stor spridning i sida och höjd. Att sikta och träffa ett annat skepp i öppen sjö måste ha varit utomordentligt svårt!

Fotografen väljer bilder

Officersmässen var mer än fullsatt när vårens första program gick av stapeln. Men så var det också den mycket välkända falufotografen Leif Forslund som var föredragshållare.
Leif inledde lite kryptiskt med att berätta att han den 27 augusti 1955 steg in i himmelriket. När åhörarna drog efter andan fortsatte han – då jobbade jag första dagen i Hedbergs Fotoaffär på Falugatan 4. Började från grunden med fotokopiering och blandade fixeringsvätska. Han var yngst på firman men hade en stark längtan att en dag bli en riktig fotograf. När tidningarna beställde bilder från Hedbergs fick dock alltid de riktiga fotograferna, Hasse Carlbaum m fl rycka ut på spännande och roliga uppdrag.
I januari 1956 lånade han en kamera på firman och tog bussen till Grycksbo för att försöka ta några bilder från en bandymatch. Han blev snabbt vän med kameran trots att alla inställningar på den tiden måste göras för hand. I februari var det SS i Falun och nu fick Leif uppdrag att ta en startbild på Sixten Jernberg och Bengt Eriksson. Bilden blev fin och den hamnade både i Falu-Kuriren och i en tidning i övre Norrland. Sin första färgbild åstadkom han 1957 med motiv från Faluån. Den var så bra att den sedermera blev omslag på en bok. Nu kände sig Leif som en etablerad fotograf och han vurmade för ögonblicksbilder i likhet med en dåtida känd fransk fotograf som var hans idol.
En lång rad sådana ögonblicksbilder presenterades tillsammans med roliga anekdoter. ”Bilder från Falun när farfar var ung” som Leif valt att kalla bildeposet. Ett urval:
Tiggare utanför postens entré på Åsgatan, rivning av Läroverksrinken 16 april 1958, nya polisfordon i Falun (en Amazon Sport och en motorcykel), Chabby Checker på Falu Folkpark, översvämningen i Falun i maj 1959, invigning av nya Tempohuset, övergången till högertrafik 3 september 1967 kl 05.00, Posten i Vika Strand läggs ned i april 1979, den svarta katten kallad Postmästaren, nu friställd, tågar ut ur byggnaden, den 28 november 1968 var kung Gustav XI i Falun för att bl a inviga det nybyggda Stadshuset, många matchbilder på bandykungen Bempa naturligtvis och en ny bussterminal på Holmtorget såg dagens ljus 1963.

Leif Forslund och J-O

Efter en lång frågestund trädde vår ordförande fram och tackade Leif för det trevliga och roliga föredraget och överlämnade en gåva varefter applåderna bröt ut.