Slaggstenshus, unika kulturskatter lör 2 sept 2017

Hitta skönheten i Slaggen

Det har AnnMari Gunnarsson och Peter Nyblom gjort.  Dessa båda har gjort ett gediget arbete med att kartlägga och fördjupa sig i den skatt som våra slaggstensbyggnader utgör. Slagg är den produkt som blir över när man har smält ur malmen.  En del malm blir kvar i stenen vilket påverkar utseendet.

Varför man en gång i tiden började använda slaggsten berodde på att det behövdes byggnadsmaterial till diverse olika byggnader.  Trävirket skulle i första hand gå till alla elda i alla masugnar för att utvinna malmen.  Till en början användes mest slaggflis.

exempel på byggnader i slaggsten

Men så kom man på metoden att gjuta byggnadsstenar av slagg. Och därefter var det inte långt till att försköna dessa stenar.  Slaggen kunde gjutas i olika formar inte bara rektangulära. Man har ju alltid strävat efter att göra det lilla extra. Förr byggde man ju för att det skulle hålla länge.  Och ska det hålla länge är det ju bra om det är vackert också.

Man hittar många byggnader av slagg framför allt runt hyttorna.  Användandet av slaggsten tror man började någon gång i mitten 1750-talet. Det man i första hand använde slaggen till var ekonomibyggnader, broar, uthus, grunder mm.  En del bostadshus gjordes också av slaggsten. Det finns en kyrka i Boxholm som uteslutande är byggd av slaggsten.  Det görs ingen slaggsten idag (vi har ju inga masugnar längre) vilket i sin tur gör att det är svårt att reparera dessa hus.  Man får söka i jorden runt hyttorna.

slaggsten som formats

Det var skickliga hantverkare som visste precis när materialet var redo att formas.  Så här gjorde man i Sverige. Men hur var det i andra länder.  AnnMarie började sin forskning, och jo, i England fanns en hel del. Och efter hennes förfrågningar började även engelsmännen inventera sina ”skatter”. Tillvägagångssätten är snarlika.  Kunskaper spreds. I Ryssland finns det också mm.  I Sverige finns det otaliga hus ute i landsbygden som inte används längre.

När man ska titta på en målning ska man helst backa lite för att se helheten, när det gäller slaggsten ska man gå nära för att uppfatta alla skiftningar och färger.

Så ut på en upptäcksfärd bland alla våra slaggsgtenshus.

Det kulturhistoriska värdet är ovärderligt.

Ett stort tack till AnnMarie Gunnarsson och Peter Nyblom som har sammanställt allt detta i en väl genomarbetad bok.