Falun under den svenska stormaktstiden 15 jan 2018

Daniels Sven Olsson

Det torde vara bekant för alla Falubor att  gruvan har haft en enorm betydelse för Konungariket Sverige. Dock har Daniels Sven Olsson alltid något nytt att berätta! Den viktigaste perioden i gruvans historia var stormaktstiden mellan 1611 och 1718. Gustav II Adolf hade gruvan som sitt skötebarn. Han grundlade Falun och han bevistade staden hela tolv gånger.  Gruvan svarade för 70 % av all kopparproduktion i Europa och hela 60 % av rikets BNP. Falun hade i början av 1600-talet c:a 3 000 invånare. Vid mitten av 1600-talet uppgick antalet till 6 000 och vid slutet hela 8 000. En enorm expansion med tredubbling på 80 år!

 

 

Falun förr

Drottning Kristina besökte Falun tre gånger. Hon lämnade stadsprivilegier till staden år 1641. Det finns en hel del skrönor från hennes besök. Det är till exempel helt osannolikt att Drottningen tvingades betala tull i Ryckepung. Namnet har en helt annan bakgrund. Hon lär dock ha uppskattat svaveloset med uttrycket ”Gud låt denna söta lukt aldrig tryta”.

Under 1600-talets första del fanns ingen planerad bebyggelse i Falun. C:a 1640 upprättades en ny stadsplan som gäller i stort sett än idag. Falun var då rikets näst största stad. Man uppförde paradbyggnader vid gruvan och gruvarbetarna tvingades flytta till Elsborg. Ordning och reda infördes. Man stängde alla krogar vid gruvan, hela sju stycken, och krävde att gruvarbetarna skulle vara nyktra under arbetet.

Falu Gruva

Gruvan och roströken hade en enorm inverkan på miljön. Svavelföroreningarna kvävde all växtlighet runt staden. Roströken kunde förnimmas på 8 mils avstånd om vinden låg på. Under rekordåret 1650 producerades 3 400 ton råkoppar. Man har beräknat att produktionen resulterade i 37 000 ton svaveldioxid vilket motsvarar 80 % av allt svavelutsläpp i Sverige under hela 1900-talet!! Hälsoläget i Falun verkar dock inte ha påverkats negativt av föroreningarna. Man kan konstatera (med förvåning) att Faluborna har haft mindre sjukdomsfall och högre medellivslängd än riket i övrigt.

 

 

Verksamheten vid gruvan gav också upphov till  en mängd tekniska uppfinningar i form av pumpar, uppfordringsverk, kraftöverföringar och många andra tekniska apparater. Berömdast är väl Christoffer Polhem med ”Hakespelet”. C:a 1 200 män arbetade i gruvan under dess storhetstid. I kopparhyttorna runt Falun arbetade många tusen män. Det fanns 132 hyttor under stormaktstiden. Kvinnor fick inte arbeta med malmbrytning och smältning. Många kvinnor var sysselsatta med tillverkning av bloss som behövdes i stora mängder för belysning. Dessutom har kvinnor genomfört det tunga arbetet att gräva diken för driftvatten till konsthjul och hyttor.

Kaffe med dopp och diskussioner

Vi avslutade med en kaffestund och frågor och diskussioner och tackade Sven för ett mycket intressant och innehållsrikt föredrag.