Årsmöte

En grupp ur Musikkonservatoriets folkmusikprogram inledde årsmötet. De otroligt duktiga ungdomarna bjöd på både polskor och vals från olika delar av Sverige. Stundom stampade publiken takten i de medryckande styckena så att kristallkronorna i Officersmässen gungade och glittrade. Vad månde bliva av dessa unga virtuoser?


Efter musicerandet började årsmötesförhandlingarna. Jan-Ola hälsade alla varmt välkomna och öppnade årsmötet.
Årsberättelsen presenterades och godkändes. Revisionsberättelsen lästes upp av revisor Henrik Permalm som till sist föreslog att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019. Förslaget godkändes med ett rungande JA.
Nästa punkt handlade om val av olika slag. Per Gilén redovisade valberedningens förslag.
Jan-Ola omvaldes till ordförande fram till nästa årsmöte. Nuvarande ledamöter och suppleanter i styrelsen omvaldes och två nya medlemmar invaldes på tidigare vakanta platser.
Styrelsen är nu komplett. Revisorer med suppleanter omvaldes.
I valberedningen finns tyvärr endast Per kvar inför nästa årsmöte. Efter dagens möte slutar nämligen Carl-Owe Carlsson som varit en stor tillgång under många år. Dessutom har en plats i beredningen varit vakant under några år. Styrelsen fick därför i uppdrag att snarast föreslå kandidater för att täppa till luckorna.

Beslutades att medlemsavgiften förblir oförändrad inför 2021, alltså 150 kr för enskild medlem och 200 kr för familj.

Vinnarna i fototävlingen i Medlemskontakt 2019 gratulerades och fick fina bokpriser och böcker utdelades även till vinnarna i det lotteri som avhölls under kvällen.
Därefter avslutades årsmötet med räksmörgås och dryck samt kaffe och kaka.

Rikets skattkammare – riket, kopparen och Vasa

Falu Gruva arrangerade den 12 februari ett ”soppföredrag” om Vasa och kopplingen till gruvan i samverkan med Vasamuseet och föreningen Kultur och Miljö. Kvällen inleddes med att soppa, bröd och dryck hämtades av publiken som uppgick till nästan 100 personer.

Soppkö

När soppan var uppäten hälsade Falu Gruvas verksamhetschef Anna Björkman alla varmt välkomna och presenterade kort föredragshållarna, båda knutna till Vasamuseet.
Först upp i talarstolen var forskaren och historikern Anna Maria Forsberg. Anna Maria inledde med en historisk exposé över tiden strax före och under den svenska stormaktstiden. Bl a gruvindustrin blomstrade tack vare att Karl IX i början av 1600-talet tagit in mängder av utländska experter till Sverige som utvecklat teknik och arbetssätt. När sedan hans son Gustav Adolf blev kung 1611 fortsatte även han att utveckla Sverige till en industri- och handelsnation. Stora inkomster behövdes nämligen för att finansiera flera pågående krig samt avbetala på ”Elfsborgs lösen”.
Kopparen från Falu gruva var den viktigaste förutsättningen för tillverkning och finansiering och den blev ännu viktigare när silvermynten 1624 avskaffades och ersattes med kopparmynt.

Det segslitna sjökriget mot Polen pågick som bäst när Gustav II Adolf 1625 undertecknade kontraktet för byggande av det stora örlogsskeppet Vasa med skeppsbyggmästaren och holländaren Henrik Hybertsson. Kontraktet var på 42000 daler och kostnaden slutade på 53000 daler. Flera vagnslaster med kopparmynt krävdes vid betalning då inga stora myntvalörer fanns.
Den 10 augusti 1628 löpte Vasa ut från varvet Skeppsgården på Blasieholmen. Samma år invigdes det första djupschaktet ”Regeringsschaktet” vid Falu Gruva.
När Vasa befann sig strax utanför Beckholmen kom plötsligt några kraftiga vindbyar och tog tag i seglen. Vasa kantrade och då kanonportarna var öppna tog hon in stora vattenmängder och sjönk till 32 m djup på sin jungfrutur. Hon var för hög och rank! Ingen blev ställd till svars då kungen själv deltagit projekteringen och detaljbesluten. Endast några få ur besättningen omkom.

Anna Maria Forsberg

Först 1956 upptäckte privatforskaren och ingenjören Anders Franzén vraket efter Vasa och kort därefter påbörjades dykning för bärgning under ledning av Per Edvin Fälting. 1961 kom Vasa upp till ytan och utgrävning av skeppet kunde påbörjas. När det arbetet, efter flera månader, var klart påbörjades konserveringen som pågick i 19 år. År 1990 invigdes högtidligen Vasamuseet.
Ca 700 färgrant bemålade träskulpturer fanns på Vasa, sannolikt utförda av bildhuggaren Mårten Redtmer. Denne Mårten kan även ha gjort flera skulpturer i Kristine kyrka i Falun. 40000 föremål har omhändertagits från Vasa varav tusentals kopparmynt.

Andre talare var Fred Hocker som berättade om Vasas bronskanoner. Vid avseglingen var Vasa bestyckad med 64 kanoner av en ny 24-pundstyp. Det skulle ha varit ytterligare 14 kanoner men gjuteriet i Stockholm hann inte få fram dessa i tid. Kanonerna kostade mer än hela skeppsbygget i övrigt! Kanonerna gjöts av 94% koppar totalt 60 ton, huvudsakligen från Falu Gruva samt 4,5% tenn och 1,5% bly. Vasa hade störst eldkraft av alla örlogsfartyg i världen när hon sjönk. Tre kanoner finns på Vasamuseet och 61 saknas fortfarande. Allt tyder på att de saknade har bärgats med en enkel typ av dykarklocka under senare delen av 1600-talet och sålts, sannolikt till England.
Vasamuseet har med hjälp av sponsorer låtit tillverka en exakt kopia av 24-pundskanonen och sedan provskjutit med denna med 54 skott på Bofors test- och övningsområde. Laddning 2,65 kg krut per skott och kula av originaltyp.
Räckvidd som längst ca 1000 m, effektiv räckvidd på land ca 300 m och mycket stor spridning i sida och höjd. Att sikta och träffa ett annat skepp i öppen sjö måste ha varit utomordentligt svårt!

Fotografen väljer bilder

Officersmässen var mer än fullsatt när vårens första program gick av stapeln. Men så var det också den mycket välkända falufotografen Leif Forslund som var föredragshållare.
Leif inledde lite kryptiskt med att berätta att han den 27 augusti 1955 steg in i himmelriket. När åhörarna drog efter andan fortsatte han – då jobbade jag första dagen i Hedbergs Fotoaffär på Falugatan 4. Började från grunden med fotokopiering och blandade fixeringsvätska. Han var yngst på firman men hade en stark längtan att en dag bli en riktig fotograf. När tidningarna beställde bilder från Hedbergs fick dock alltid de riktiga fotograferna, Hasse Carlbaum m fl rycka ut på spännande och roliga uppdrag.
I januari 1956 lånade han en kamera på firman och tog bussen till Grycksbo för att försöka ta några bilder från en bandymatch. Han blev snabbt vän med kameran trots att alla inställningar på den tiden måste göras för hand. I februari var det SS i Falun och nu fick Leif uppdrag att ta en startbild på Sixten Jernberg och Bengt Eriksson. Bilden blev fin och den hamnade både i Falu-Kuriren och i en tidning i övre Norrland. Sin första färgbild åstadkom han 1957 med motiv från Faluån. Den var så bra att den sedermera blev omslag på en bok. Nu kände sig Leif som en etablerad fotograf och han vurmade för ögonblicksbilder i likhet med en dåtida känd fransk fotograf som var hans idol.
En lång rad sådana ögonblicksbilder presenterades tillsammans med roliga anekdoter. ”Bilder från Falun när farfar var ung” som Leif valt att kalla bildeposet. Ett urval:
Tiggare utanför postens entré på Åsgatan, rivning av Läroverksrinken 16 april 1958, nya polisfordon i Falun (en Amazon Sport och en motorcykel), Chabby Checker på Falu Folkpark, översvämningen i Falun i maj 1959, invigning av nya Tempohuset, övergången till högertrafik 3 september 1967 kl 05.00, Posten i Vika Strand läggs ned i april 1979, den svarta katten kallad Postmästaren, nu friställd, tågar ut ur byggnaden, den 28 november 1968 var kung Gustav XI i Falun för att bl a inviga det nybyggda Stadshuset, många matchbilder på bandykungen Bempa naturligtvis och en ny bussterminal på Holmtorget såg dagens ljus 1963.

Leif Forslund och J-O

Efter en lång frågestund trädde vår ordförande fram och tackade Leif för det trevliga och roliga föredraget och överlämnade en gåva varefter applåderna bröt ut.

Mittmedia i dag och i framtiden

Gabriel Ehrling Perers

Avestabördige Gabriel Ehrling Perers har arbetat med lokalpress i hela sitt 33-åriga liv. Efter journalistjobb längs norrlandskusten har han de senaste 13 åren varit Falu Kuriren trogen som journalist och politisk redaktör. Sedan någon månad tillbaka är han chefsredaktör på Avesta Tidning och har flyttat till sin hemkommun.
Avesta Tidning eller AT som den även kallas är Dalarnas äldsta tidning grundad 1882. Tyvärr har tidningen, liksom många andra lokaltidningar, drabbats av vikande prenumerations- och annonsintäkter (minus 15% per år) under senare år. Denna negativa trend försöker nu den nye chefredaktören ändra på. Han informerade engagerat om hur han tänker gå tillväga.
Dalarnas Tidningar (DT) ägs idag av Bonnierkoncernen. Totalt har DT ca 40 000 prenumeranter varav Falu Kuriren ca hälften och Avesta Tidning ca 4 000. Övriga lokaltidningar delar på resten. Antalet prenumeranter har faktiskt ökat något under 2019 från sin lägsta nivå! Medelåldern på de som prenumererar på DT är 68 år enligt en studie som gjorts. Sin första prenumeration skaffar man sig när man bildar familj respektive när man går i pension.
Från och med 11 oktober 2019 är det start för en helt ny Avesta Tidning! Tidningen kommer att satsa mer på det som sker lokalt. De 2 tidigare reportrarna har utökats till 6 för att kunna följa det som händer i bygden. 26 publika aktiviteter har genomförts för att lyfta fram de lokala reportrarna (sockenreportrar). Hemsidan har anpassats till de olika socknarna och till deras respektive föreningar och idrottsaktiviteter.
Vidare satsar man på väldigt lokala familjesidor där goda exempel från trakten lyfts fram. Dalanyheter tas naturligtvis upp, t ex vad Region Dalarna och övriga regionala aktörer tycker och beslutar.
Lokala kulturfrågor är viktiga liksom sport och den lokala debattsidan. Alltså mycket lokalt och ytterst lite globalt!
Just nu är det lite ”smekmånad” men en liten ökning av prenumeranter kan redan noteras. Kommer inte detta koncept att fungera och öka lönsamheten är det nog nästan omöjligt att producera en lokal tidning menar Gabriel.
Allt som sagts ovan gäller även för tidningens digitala upplaga. Papperstidningen är största intäktskällan, kanske beroende på att priset successivt höjts, men annonsintäkterna minskar.
Gabriel avslutade med förhoppningen att papperstidningen( inkl den digitala tidningen) kommer att leva kvar i all framtid.
Föredragshållaren avtackades, efter frågestund, med applåder, gåva och tidningsartikel ur FK.

Musikafton i Dalasalen

Vid den sedan c:a 45 år återkommande Musikaftonen i novembermörkret som arrangerats av Dalregementets kamratförening har sedan flera år vår förening stått som med-arrangör.
Ett hundratal gäster hade samlats kl 1800 för ärtsoppa och smörgås.
Kl 1900 hälsade Jan-Ola Nyström publik och Hemvärnets musikkår Borlänge välkomna.

 

 

Kårens dirigent Tomas Hellström presenterade ett blandat program med flera svsnska och utländska marscher. Gladitorernas intåg,Norrlandsfärger Kungl. Norrbottens rege-mentets marsch, Värmlands regementes (I 2) marsch samt Livregementets grenadjärers marsch (I 3 Örebro).
Vals nr 2, Strö lite rosor, Alhambra, och en ABBA-låt.

 

 

Herbert Carlén och
Bjarne Harrung

I pausen tilldelade Kamratföreningens ord-förande Herbert Carlén Kamratföreningens fötjänstplakett i guld till Bjarne Harrung, tidigare ordförande. Föreningens sekreterare Rolf Hellström tilldelades Sveriges Kamra-tföreningars Riksförbunds medalj i brons.

 

 

 

Kvällen avslutades med ”Stenbocksmarschen” Dalregementets marsch sedan 1939.

 

Falubagateller – nostalgiska fragment av en stad

Medlemmarna hade denna kväll gått man ur huse för att lyssna och titta när tandläkaren och fotografen Jan A. Rune visade bilder och berättade om sitt liv och om det gamla Falun. Lokalen var fylld till sista plats när kollegan och vice ordföranden Erik Uhrbom hälsade Jan välkommen.
Jan inledde med att presentera sig själv. Född på Gotland hamnade han 1944 i Stockholm där han blev kvar till slutet av 1960-talet. Under studietiden köpte han 1961 en begagnad Leicakamera då fotografering var den hobby som intresserade honom mest. Kameran hängde med ända till 2002 då han blev digitaliserad! År 1962 köpte Jan en gammal A-Ford av 31-års modell och i den for han runt i Stockholm och plåtade kuriosa och nostalgi i gaturummet. Axplock finns samlat i den intressanta boken ”Stockholms-bagateller”.
Kärleken slog till när han träffade Faluflickan Birgitta Östberg och 1969 gifte de sig och flyttade till Esplanaden i Falun och senare till Vårlidsvägen där de fortfarande bor.
Sitt första arbete som tandläkare i Falun hade han på Folktandvårdens klinik på Trotzgatan 1. På 70-talet blev han ibland (utan förvarning) inkallad som tandläkare för beväringar på I13:s sjukhus där syster Rut Persson skötte ruljansen med järnhand.
Jan har många hobbyn, förutom fotografering, är han bl a inbiten vykortssamlare och som gammal teknik- och tågnörd medlem och aktiv i Museiföreningen Gevfle-Dala Jernväg vilka håller till i de gamla lokstallarna söder om Resecentrum. Som gammal vän med Jan Tysk delade även vår Jan intresset för gamla bilar. En konsekvens av detta intresse är en vacker och sällsynt bil från 1907, tillverkad i Paris med 5 hk motor som står i säkert förvar hos familjen Rune.
Föredragshållaren har under åren tagit 10 000-tals bilder, i Stockholm, på resor och naturligtvis i Falun. Ett axplock ur alla gamla falubilder som Jan visade kommenteras nedan.
Gasverket på Myntgatan (nu Södra skolan) anlades 1916. Som mest var 1700 abonnenter anslutna. Gas distribuerades enbart till hushåll. Gasen framställdes genom torrdestillering av kol och restprodukten koks såldes sedan för uppvärmning av hus och hem.
1899 blev vattenverket i Falun klart. Nu är det helt avvecklat men gamla tekniska lämningar finns kvar här och där i staden och i terrängen. T ex finns ventilhuset på Knoppen kvar, restaurerat och öppet för allmänheten.
År 1982 renoverades Stora torget och alla kullerstenar byttes ut. Stenläggare från Bohuslän jobbade hårt med läggningen av 300 000 stenar!

1968 invigdes det nya polishus som Jack Hanson ritat. Trots att Badhuset inte stod i vägen revs detta 1974 efter protester och politiska förvecklingar.
En bild över Slättaområdet 1970 visar bara åkrar och ängar samt ett hus, Slätta gård. Gården brann ner för många år sedan men har återuppbyggts till likartat utseende. Bilder på flera stora bränder i Falun visades bl a branden i Westlingska huset.
Falun var 1974 värd för VM på skidor. Jan passade då på att i helikopter ta massor av bilder över Falun och Lugnet/Myran.
Efter visning av ytterligare ett 30-tal bilder samt frågestund avtackades Jan med gåva och varma applåder.

En introduktion till släktforskning

Hur går det till att börja släktforska?
Elisabet Hemström tog emot oss i släktforskningsrummet på Stadsbiblioteket och visade hur det går till att börja släktforska.
I Sverige har vi, som tur är, kyrkobokföringen som kom 1686 och från det året finns de flesta kyrkböckerna kvar. Den innehåller bl a Födelsebok, Dopbok, Dödbok samt husförhörslängder.
Man börjar med att ta reda på födelsedatum och församling på den person du vill utgå ifrån, och sedan kan man fortsätta forska i kyrkböckerna.
Numera finns det allra mesta på Internet.
Inscannade kyrkböcker finns i olika system, Digitala forskarsalen (SVAR-Riksarkivet) och Arkiv Digital (AD Online) kan användas gratis på bibliotekets släktforskningsdatorer.
Digitala forskarsalen (SVAR-Riksarkivet) och AD Online kan även användas gratis hemifrån på din egna dator.
För andra system typ Ancestry m.fl. krävs abonnemang.
För att ordna den egna forskningen finns ett antal datasystem där man lägger in de uppgifterna man hittar.
På Stadsbiblioteket kan man också få hjälp att komma igång med sin forskning genom att boka tid med en bibliotekarie som sitter med och visar.
Boka tid via hemsidan www.falun.se/kultur
Trots att det blev trångt kring datorerna så kunde Elisabet verkligen fånga vårt intresse kring släktforskning på ett lättfattligt och trevligt sätt.