Statyer och andra utsmyckningar i Falun tors 3 dec 2015

vi samlas förväntansfulla
vi samlas förväntansfulla

Tänk vad den mannen vet mycket, jag menar Örjan Hamrin. Till vårt sista program för hösten 2015 kom han till Officerssalongen och berättade om statyer i Falun.

 

den bedårande lilla Snöklockan
den bedårande lilla Snöklockan

Den första statyn han berättade om var Engelbrekt som står på stora torget.  Bara om den statyn finns det hur mycket som helst att berätta.  Tillblivelsen genomgick många svåra beslut och tyckanden. Går inte att återge det här, men det finns ett helt häfte om historien på Dalarnas museum. När jag köpte det kostade det 30,- . Det började med att fiolspelaren Ole Bull undrade varför vi inte hade en staty över Engelbrekt och en gosse lämnade 10 öre till sin lärare för att starta en insamling till en sådan i staden.  Stenen var i rullning.  Och den stenen slutade inte rulla förrän 22 år senare när statyn äntligen står på torget på den plats den står idag med inskription.

 

 

Selma sittande vid Faluån
Selma sittande vid Faluån

I residensstäderna finns det ofta många statyer i offentliga miljöer.  Det går inte att återge dem alla som Örjan talade om men skall försöka få med ett urval.

Snöklockan av Hasselberg. Kronbergs minne.  Hon skall symbolisera vårvintern och det är meningen att det skall vara en vattenskulptur med en damm för barn att leka i, men det fungerade inte länge.  Hon fick förfalla och likaså omgivningen runt henne.  Efter ett påpekande från en av föreningens medlemmar och det tråkiga i hennes förfall, gjordes en skrivelse från föreningen till kommunen. Svaret blev att hon inte kunde ha vatten, eftersom cementbotten hade spruckit och kostnaden för en reparation skulle bli stor.  Men vi fick i alla fall till en uppsnyggning och nu har flickan blommor runt fötterna.  Det är vackert det också. Denna ljuvliga lilla staty står på fler platser i Sverige.

 

 

Toppen av gycklaren på Holmtorget
Toppen av gycklaren på Holmtorget

Utanför gamla läroverket har vi JO Wallin som halvbyst gjord av prof Lundberg.

Selma Lagerlöf av Arvid Backlund som står/sitter efter Faluån ha relativt nyligen fått sin plats.  Att ha en staty över Selma Lagerlöf kändes ju självklart, i och med att hon bott så länge i staden. Och många av hennes berättelser har hon skrivit här. Samma staty står bl. a även i Karlstad, Sunne, Rottneros och Minneapolis. Det blir ofta diskussioner om var statyer skall placeras och hur de skall placeras.  Skall blicken vara vänd åt det eller det hållet.  Många tycker till. Statyn utanför Dalarnas Försäkringsbolag bör också nämnas. Vi uppmanades av Örjan att verkligen gå runt och studera alla fina detaljer som finns på statyn.

 

Gruvarbetaren vid Falu gruva
Gruvarbetaren vid Falu gruva

Det finns också en hel del statyer i våra bostadsområden.  Dessa är i allmänhet beställda av hyresvärden och platsen är given innan statyn är färdig. Det var inte bara statyer som Örjan berättade om.  Det var en hel del reliefer och andra utsmyckningar.  Materialen kan vara bl. a.  brons, cement, plåt, glasfiber och  masonit. Statyer och utsmyckningar skall oftast symbolisera något och mana till eftertanke och fördjupning.  Tyvärr har vi väl alltför bråttom idag, för att ta till oss den skönhet och lekfullhet som finns att tillgå i utsmyckningarna. Vi har också många statyer av vår egen faluskulptör Jörg Jeschke. T.ex gycklaren på Holmtorget och utanför Högskolans entré finns ett verk av Kent Boholm.

 

 

Elisabeth Hesselblad som inom kort kan bli helgonförklarad
Elisabeth Hesselblad som inom kort kan bli helgonförklarad

En intressant relief sitter på Egnellska huset och föreställer Elisabeth Hesselblad. En kvinna som i ungdomsåren bodde länge i Falun, Hon blev nunna i Birgittaorden och kommer troligtvis att bli helgonförklarad under första delen av 2016.

Det finns så otroligt mycket att skriva och säga då varje utsmyckning har en gedigen historia.  Detta är endast ett litet smakprov. Lite smolk i bägaren finns naturligtvis och det gäller vissa utsmyckningar som behöver fräschas upp en hel del för att komma  till sin rätt.

Örjan ville också göra oss uppmärksamma på ett seminarium som kommer att vara en onsdag i varje månad under våren 2016 på Dalarnas Museum. Det kommer att handla om hus i Falun. Ciceroner där kommer att vara Sven Olsson och Örjan Hamrin

 

Bocken Kåre vid gruvan. Blir ofta en spännande bild beroende på himlen
Bocken Kåre vid gruvan. Blir ofta en spännande bild beroende på himlen

Vi som var där tackade Örjan så mycket för att han så villigt delar med sig a sina kunskaper.

PS.  Alla bilder är tagna från Örjans bilder som han i sin tur visade för oss på filmduk.  Därav en något försämrad kvalitet men jag hoppas det går att se ändå- fotograf är alltså Örjan Hamrin. DS

 

 

 

 

 

 

 

Ärter. punsch och musik Dalregementet 5 november 2015

 

 

dalreg 1”Kung. Dalregementets marsch” avslutade årets musikafton i Dalasalen den 5 nov.

Konserten innehöll en blandad repertoar som uppskattades av den stora publiken

som före konserten tog tillfället i akt och startade med ärtsoppa och punsch.

dalreg2Svenska marscher blandades med utländska. Filmmusik från bl a ”Lejonkungen”,”Rosa Pantern”, m.fl.  Potpurrier med musik från musikaler som ”My fair lady” ,”La Cage Aux Folles” samt ”Kaj Gullmar i valstakt”.

Hemvärnets Musikkår Borlänge, 50 man stark, leddes av Tomas Hellström.

Kunglig Dalregementets Kamratförening och Föreningen Kultur och Miljö i Falun

arrangerade musikaftonen med Jan-Ola Nyström som presentatör.

dalreg3Under kvällen utdelade Bjarne Harrung, Kamratföreningens ordförande, Kamratföreningens förtjänstplakett till: Ulf Malmgren (kassör) och forskaren Göran von Knorring med anledning av hans böcker om indelta soldater vid Dalregementet.

Chefen för Dalregementsgruppen, överstelöjtnant Mikael Lundin överlämnade boken ”Dalregementets musikkår” till kårens medlemmar för dess medverkan vid den inspelning som bifogas boken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Besök på SVENSKA KRÄMFABRIKEN 13 och 15 oktober 2015

Men det här var intressant”.   Citat från en medlem efter visningen
”Tänk att vi har något sådant här i Falun”.    Ett annat citat från en medlem

Ritat av Mondo arkitekter, Falun. -Men varför är den grå? frågade någon. -Det är snyggt, sa Pär
Ritat av Mondo arkitekter, Falun.
-Men varför är den grå? frågade någon.
-Det är snyggt, sa Pär

Ja så lät det efter visningen av Svenska Krämfabriken. Vi trodde oss veta att det skulle bli ett stort intresse varför vi hade bokat två kvällar från början, men tyvärr fick ändå inte alla plats.

Pär Borgersen tog emot oss med varm hand.  Han är en av 5 delägare som sitter i ledningsgruppen. Pär började med att berätta hur det hela hade startat med att han och en gammal barndomsvän, Johan Mattsson, fick möjligheten att överta Simplus i Mora.  Här tillverkades från 1979 den redan då berömda Ormsalvan.  (Jodå, från allra första början var det skallerormsextrakt i den) Det är numera utbytt mot örten Arnika Montana. Övertagandet skedde 2012. Nu började en fantastisk resa för dessa båda unga entreprenörer.  Bägge kom från barndomsmiljöer där eget företagande var ett självklart sätt att leva.

Pär Borgersen
Pär Borgersen

Relativt snart inleddes diskussioner med ett annat företag som heter Recipe For Men. Recipe For Men startades 2004 av tre entreprenörer som tidigt identifierade behovet av manlig hudvård. Man hade upptäckt att männen ofta lånade flickvännens/fruns krämer så varför inte göra egna hudlotions för män.  Samtalen mellan bolagen ledde till att man skapade ett gemensamt bolag SVENSKA KRÄMFABRIKEN. (På engelska: svenska kramfabriken, gulligt eller hur) Sökandet efter nya lokaler började. Lokalerna i Mora var för små.  Skulle man bygga ut där? Eller skulle man flytta verksamheten till Falun?  Familjerna fanns i Falun vilket bidrog till beslutet att lägga nya fabriken här.

Vad som är viktigt för Svenska Krämfabriken är det genomgående ekologiska tänkandet. Ingredienserna, förpackningen, tillverkningsprocessen osv.  Bl a samlas avfallsprodukter i en separat tank som en slamsugningsbil kommer och tömmer för vidare befordran till förbränning.  Inget går ner marken.  Så det blir inga utsläpp. Verksamheten är eko-certifierad. Detta innebär en ständig kontroll från ansvariga myndigheter, vilket företaget välkomnar då man därigenom kan påvisa sitt eget seriösa tänkande.  All energi som förbrukas kommer från förnybart bränsle. Falu kommun har också varit mycket tillmötesgående vid etableringen.

Några av oss som blev fångade på bild
Några av oss som blev fångade på bild

Vi fick också en genomgång av produkternas användningsområden och dess försäljningsställen. Apoteken säljer deras produkter. Och när dom tar in nya produkter så är det en rigorös utredning av varans kvalitet. Många av krämerna säljs också på ICA, COOP, Kicks, Åhléns mm.

Efter den teoretiska genomgången var det dags att besöka fabriken.  Här inne råder det renhet till max, så innan vi fick gå in i det allra heligaste fick vi ikläda oss rockar, mössor och blå tossor på fötterna. Här fick vi gå runt och följa hela processens cirkel från ingredienser till färdig produkt

På andra sidan dörren blev vi alla lika
På andra sidan dörren blev vi alla lika

Företaget omsätter 60 miljoner. Byggnaden är på 2000 kvm och takhöjden är 7 m. Man äger inte byggnaden utan hyr den. Företaget har idag 20 anställda i Falun och åtta i Stockholm. I huvudstaden finns försäljnings- och marknadsavdelningen.

Pär återkom hela tiden till om hur viktig personalen är för företaget.  Det gäller att hitta personal som är bättre än man själv på respektive område. En annan viktig faktor är familjerna som till 100 procent har stöttat med kunskap och glada tillrop under resans gång. Denna resa som fortsätter in i framtiden.

Och i framtiden finns bl a Alfons Åberg…..

Ett stort varmt tack till SVENSKA KRÄMFABRIKEN som lät oss komma in i denna intressanta tillverkningsindustri.

 

Rällsjögården och dess unika växter torsdag 3 september 2015

räll 1Den här gången var vi lite gränsöverskridande. Vi lämnade centrum av Falun och drog till landsbygden.  Rällsjöbyn, närmare bestämt. Vi höll oss dock inom Falu kommun.  Rällsjöbyn hör nämligen till Falu kommun men området runtomkring hör till Leksands kommun.  Så kan det gå.

Vi besökte Rällsjögården.  En gård med anor från 1804.  En s.k. fyrkantsgård. Husen lär vara äldre då dom är flyttade till nuvarande plats. Man kan se att huset är från 1600-talet pga de sexkantiga knutarna på husen. När byn var som störst fanns det tolv hushåll, numera är antalet fyra.

räll 2Vi samlades för gemensam bilfärd.  Det regnade så lite extra spännande var det.  Men väl framme duggade det endast lätt och vi blev välkomnade av Ingeborg med make och bror.  I ett av uthusen var en projektor installerad och den bänkade vi oss framför och Ingeborg visade bilder från trädgården.  Vi var ju där på eftersommaren så mycket hade blommat över.  Vi satt och kurade i mörkret alltmedan Ingeborg visade bildspel och berättade.

Den som bebodde gården senast var RällsjöBritta som gick bort 2006, 105 år gammal. Jodå, det lönar sig att leva sunt och hålla sig igång.

räll 3Ingeborgs föräldrar köpte sig ett sommarställe i Rällsjöbyn och Ingeborg blev tidigt som barn i huset hos Britta.  Där fick hon vara med om allt som gjordes på en gård med självhushållning. Utan alla de bekvämligheter som finns idag.  Så småningom kom elektriciteten in i gården men motståndet från Britta var stort.  Att Ingeborg fick vara med om så mycket redan i unga år gjorde att intresset för gården och dess omgivningar blev hängivet.  Hon och maken har på helt ideella krafter tagit över gården och dess skötsel.  Det kräver en hel del av engagemang och vi är tacksamma över att det finns eldsjälar så vi andra kan få del av om hur det har sett ut i forna dagar.

räll 4Vi fick via bildspelet se många av de blommor som finns runt gården.  Förr fanns det ju inte handelsträdgårdar som vi har idag utan då bytte man blommor och växter med varann.  Mycket har man fått från Vassbo och naturligtvis har man också lämnat ifrån sig en hel del. Här finns otaliga växter som är både till lyst och nytta.

Alnarp har haft personal här för att inventera då det finns en hel del av gamla växter. Man fann bl a en pelargon som var unik och som fick namnet RällsjöBrittas pelargon.  Påminner om engelsk pelargon.

Vi har ju här i Dalarnas haft lite delade meningar om vilken blomma som skulle kallas för Dalarnas landskapsblomma.  Ängsklocka eller blåklocka. I den debatten var RällsjöBritta djupt engagerad och hävdade bestämt att blåklockan är mycket, mycket äldre än ängsklockan.

räll 5Efter bildspel och berättande gick vi ut i nästan strålande solsken. Mycket hade blommat över men vi kunde ändå göra oss en god föreställning om hur det ser ut i full blom. Vi fick också möjlighet att gå in i bostadshuset och kika.

Gården är inte K-märkt

Ett stort varmt tack till Ingeborg med make.

Efter besöket på Rällsjögården gjorde vi en avstickare till Ollasgårdens glasloppis.

 

 

Faluns järnvägshistoria 30 augusti

Ånga!
Gefle -Dala Jernväg

Museiföreningen Gefle-Dala Jernväg visade lokstallarna vid Falu C och presenterade sin verksamhet. Guide var föreningens ordföradande Bert Axelsson. Föreningen har c:a 300 medlemmar varav 10 – 20 är aktiva och hjälper till med underhåll och reparationer av fordon och lokaler. Allt arbete är ideellt och underhållet finansieras helt av föreningens medlemsavgifter. Järnvägsmaterialet har anknytning till Dalarna och består av många ånglok, diesellok, ellok, personvagnar och arbetsfordon m.m. Många har byggts i Falun och har rullat på olika privatjärnvägar i landskapet.

Mer om föreningens verksamhet finns i bifogad broschyr ==>

Du kan också besöka föreningens hemsida på www.mfgdj.se

Visningen sammanföll med Ångans Dag och några lok hade ”ångan uppe”. Dom frustade som stridshingstar, ivriga att komma iväg. Vi fick veta att det tar ett dygn att få upp ångtrycket! Det gällde alltså att planera inför avfärden. Ånglokstrafiken upphörde 1967. Många lok har behållits av beredskapsskäl men skrotas successivt eftersom kunskaperna om underhåll och framförande försvinner.

Verksamheten i lokstallarna flyttades till Borlänge 1965. Där byggde man nytt men behöll av beredskapsskäl verkstadslokalerna och en fullt fungerande smedja i Falun.

Man känner sig liten och obetydlig när man står framför detta diesellok modell T41 som gick i Rättvik/Mora på 60-talet. Motorn är en V12:a utan ljuddämpare. Man kan tänka sig att det hördes.

Den som ville fick klättra upp i förarhytten på ett lok ”under ånga” och titta på spakar och reglage under sakkunnig ledning. Underbart att dessa kunskaper bevaras!

Vi besökte också museet där vi blev guidade av Patricia. Där har man samlat många intressanta lok och vagnar. Man kan gå ombord och uppleva hur det kändes att färdas i  järnvägens barndom.

 

Vi tackade våra värdar för en intressant och lärorik guidning. Många av deltagarna skyndade iväg för att ta sista turen till Grycksbo med ånglok.

Vattnets väg till gruvan 20 maj

Bergsmansgården i Puttbo
Bergsmansgården i Puttbo

Vi samlades en vacker men kylslagen majkväll vid den gamla bergsmansgården i Puttbo för att lära oss hur man löste energifrågan vid Falu gruva förr i världen. Guide var Björn Fahlén. Han har djupa kunskaper i ämnet och har medverkat i projeket Vattnets väg till gruvan. Projektet har drivits av Världsarvet Faluns Vänförening i samarbete med Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun och Falu Gruva. Gamla vattenleder i anslutning till gruvan har röjts fram med stigar och vägar. Totalt har man skapat tre mil vandringsled fördelade på fyra slingor, alla väl skyltade och med tillgång till parkering. De utnyttjas nu flitigt av allmänheten som vandringsleder och motionsslingor. Vi fick inte bara en vandring i kunskapens tecken utan också en stor naturupplevelse.

Se kartan  ==>

Pumpar och kopparhyttor drevs med vattenkraft innan elektriciteten fanns. Vattenkraften hade alltså en av avgörande betydelse för verksamheten. Önsbacksdammen är äldst, den anlades redan under medeltiden. När brytningsdjupen i gruvan ökade måste nya dammar och diken grävas för att försörja pumpar och hyttor med driftsvatten. Nästjärn, Stålmyren, Nydammen, Djuptjärn, Igeltjärn med flera dämdes upp och vatten leddes ner mot Önsbacksdammen och Stora Vällan vidare mot gruvan och kopparhyttorna.

Här har Björn utnyttjat en sten för att göra sig hörd
Här har Björn utnyttjat en sten för att göra sig hörd

Vi påbörjade vår vandring västerut mot Glamsarvet och passerade vattenvägar, skrådiken och dammar. Dessutom mängder med odlingsrösen och stenmurar som vittnar om odlarmöda under tidigare sekler. En stor del av det fordom öppna och hävdade landskapet har nu vuxit igen och planterats med dyster granskog. Granskogen var tänkt att blir julgranar men så blev det inte. Några öppna ytor finns kvar. De har varit hävdade och betade sedan medeltiden! Naturintresserade kan också njuta av ett rikt fågelliv. Cirka 150 fågelholkar har satts upp längs lederna.

En gammal stubbe  från 1640-talet bärgas
En gammal stubbe från 1640-talet bärgas

Man häpnar över all möda som har lagts ner för att leda vattnet mot gruvan. En hel del av det tunga arbetet utfördes av kvinnor, det blev billigast! Alla diken måste ständigt underhållas och rensas. Ett sisyfosarbete som sysselsatte ungdomar, som också var billig arbetskraft,  om somrarna. Förr i världen fanns det gott om jobb!

Vid Nästjärn finns ett gammalt dammbröst och resterna av en kopparhytta. Dammen anlades runt 1640. Man kan hitta stubbar på dammens botten, rester efter träd som avverkades i samband med dämningen. Vi fiskade upp en sådan ur vattnet.

Därefter kom vi fram till Övre Glamsarvet. Familjen Hermansson tog gästfritt emot och berättade om bergsmansgårdens historia och om genomförda och planerade åtgärder för att bevara och återställa. Igenväxta åkermarker har öppnats upp och utsikten över Nästjärn kan åter avnjutas från gårdstunet. Granplanteringarna söder om gården kommer också att tas bort så att tidigare vyer återställs.

Äldre byggnad på Övre Glamsarvet som skall renoveras
Äldre byggnad på Övre Glamsarvet som skall renoveras

Familjen Hermansson som tog emot oss med glädje
Familjen Hermansson som tog emot oss med glädje

På återvägen mot Puttbo följde vi den gamla vägen mellan Falun och Västerdalarna ett stycke. Den är välbevarad och slingrar sig fram på sluttningarnas nivåkurvor, omgiven av odlingsrösen och stenmurar som numera ligger i skogen. Vi kände oss förflyttade i tiden.

På väg ner mot Stålmyren  passerade vi Långsveden, som var en fattig gård med magra åkerlappar. Åkrarna var stenrika men det var knappast brukarna. Det enda som finns kvar är rester av jordkällaren.

Vi kom så fram till Stålmyren. Det var, som namnet antyder en myr som avvattnades av en bäck. Efter dämningen på 1640-talet blev den hela åtta meter djup som mest. Där är nu fint badvatten och gott om fisk!

Slutligen samlades vi i bergsmansgården i Puttbo för att inta medhavd fika. Björn berättade om gården historia och om framtida planer för dess restaurering.

Utsikt från Övre Glamsarvet efter röjningen. Här var tidigare granskog!
Utsikt från Övre Glamsarvet efter röjningen. Här var tidigare granskog!

Vi tackade Björn för en lärorik och intressant guidning genom världsarvet och för en minnesvärd kväll med många vackra naturupplevelser.

Tänk att man kan brinna så för vatten

Faluns nya dricksvatten från Lennheden 15 april 2015

Reimer Pettersson i berättartagen
Reimer Pettersson i berättartagen

Vi är bortskämda med  att det skall finnas gott och drickbart vatten direkt ur kranarna. Så har det inte alltid varit. Reimer Pettersson från Falu Energi och Vatten berättade om stadens vattenförsörjning från 1600-talet fram till våra dagar. Först 1685 infördes en ordnad vattenförsörjning i Falun. Man tog vatten från Östanforsån till cisterner vid Stora torget och Hälsningtorget. År 1776 startade den kände kemisten Johan Gottleib Gahn Sveriges första mineralvattenfabrik Surbrunn.  År 1850 installerades pumphus längs Faluån för avhämtning av hushållsvatten. (Ej dricksvatten) Ett av dem finns kvar än idag. Det innehåller en pumpstock som fungerade på samma sätt som pumparna i gruvan.

 

Vi hade hyrt in oss i Kvarnportens aula (f.d.Domänverket och nu börjar vi bänka oss
Vi hade hyrt in oss i Kvarnportens aula (f.d.Domänverket och nu börjar vi bänka oss

 

År 1898 installerades, efter 32 års diskussioner, det första pumpverket och en vattenledning för staden. Vattnet togs från två sänkbrunnar i Faluåsen. Tre kilometer vatten- och avloppsledningar grävdes ned. Vattnet pumpades med ångkraft till en högreservoar på

Pumphuset på Lustigknopp före och efter "gör om mig"
Pumphuset på Lustigknopp före och efter ”gör om mig”

Lustigknopp. Den finns kvar än idag. Allt var klart redan 1899 och fungerade till belåtenhet. Man kände till  vattentäkten vid Amsberg/Lennheden och genomförde provborrningar där, men tyckte att avståndet var avskräckande.

Anläggningen på Lustigknopp elektrifierades 1910 och renoverades 1932. Man fann så småningom att vattentillgången inte räckte för ett ökande behov, trots att det förstärktes med konstgjord infiltration. Därför beslutade man år 1949 att använda Rogsjön som en ny

Vid Lustigknopps pumphus kan man sitta och njuta av denna utsikt
Vid Lustigknopps pumphus kan man sitta och njuta av denna utsikt

ytvattentäkt. 1954 kunde den tas i drift och den används fortfarande. År 2008 togs beslut att Falun skulle anslutas till Lennheden i Borlänge. Man bildade ett gemensamt ”pärmbolag” LVAB som ägs till lika delar av Falun och Borlänge. För att få betryggande reservkapacitet har man byggt ännu ett vattenverk i Borlänge. Ett finns i Tjärna och ett i Lennheden. Man har också grävt ned två rör mellan städerna av säkerhetsskäl. Vattnet är idag framme vid fördelningsstationen i Pilbo och kommer att kopplas in på Falunätet inom snar framtid. I samband med det omfattande grävningsprojektet passade man också på att koppla samman städernas fjärrvärmenät.

Vi fick ju också höra om dricksvattnets historia här i Falun. Denna bild från 1932
Vi fick ju också höra om dricksvattnets historia här i Falun. Denna bild från 1932

År 2010, när vattenprojektet hade kommit en bit på väg, utsågs Faluvattnet till Sveriges godaste dricksvatten! Kritik mot det dyra projektet lät inte vänta på sig. Den tystnade dock ganska snabbt när hela Östersund drabbades av magsjuka.  Ytvattentäkten i Storsjön hade drabbats av föroreningar.

Nog känns det bättre med sandfiltrerat grundvatten utan några kemikalietillsatser. Vi kommer alltså snart att få njuta av härligt

Det gemensamma vattnet mellan Falun och Borlänge är ett stort steg i städernas sammanväxt
Det gemensamma vattnet mellan Falun och Borlänge är ett stort steg i städernas sammanväxt

Lennhedenvatten för 4 öre per liter. Betänk att en flaska vatten som rymmer en halv liter kostar 18 kr hos Pressbyrån!

Falu Energi och Vatten har skrivit boken ”Faluns vattenhistoria” för den som vill fördjupa sig i ämnet. Den kostar 299 kr och kommer ut i bokhandeln inom kort. I priset ingår ett bidrag på 100  kronor till ett vattenförsörjningsprojekt i Afrika. SIDA bidrar med 900 kr per bok. En brunn kostar c:a 75 000 kr vilket alltså motsvarar försäljning av 75 böcker.

 

Vad är lyx?         99% anser att dricksvatten direkt ur kran är höjden av lyx. Och kranen behöver inte vara av guld.      Så visst har vi de bra.

Vår ordförande tackade Reimer för ett intressant föredrag med orden ”ömsom vin och ömsom vatten …. ”

Årsmötet den 17 mars

Vi bänkar oss inför årsmötet
Vi bänkar oss inför årsmötet

Drygt 40 medlemmar hade anmält sitt intresse för årsmötet och när samtliga intagit sina platser i Officersmässan, Dalregementet, hälsade Jan-Ola Nyström alla hjärtligt välkomna. Därefter löpte mötet på enligt utsänd föredragningslista.  Förändringar i styrelsens sammansättning gjordes inte, vilket på nytt visar medlemmarnas förtroende för det arbete som bedrivs i styrelsen.

Revisorer blev                Henrik Permalm och Nils Brasch
Revisorssuppleanter:   Mats Hiertner och Ola Malm
Valberedning:                Staffan Nilsson och Ny Per Gilén

Jan-Ola tackar för skönsång och ackompanjemang av Musikkonservatoriet
Jan-Ola tackar för skönsång och ackompanjemang av Musikkonservatoriet

Christer Nyström redovisade svaren på den medlemsenkät som sänts ut  till medlemmarna  Det antal svar vi fått in infriade inte våra förväntningar. Hela redovisningen kommer dock att publiceras på vår hemsida under fliken ”rapporter”

Under övriga frågor
1)   Örjan Hamrin informerade om att det nu är 40 år sedan byggnadsvårdsåret på Elsborg i Falun  startade.  Av den anledningen kommer Dalarnas museum den 10

Smörgåsbordet är dukat
Smörgåsbordet är dukat

maj kl 15.00 belysa vad som hänt efter det och varför Falun valdes som pilotprojekt.

2)  En av våra medlemmar Lennart Franzén har till Falu kommun lämnat in en skrivelse  med synpunkter gällande kvarteret Rödbro för att utformning och volym inte ska skämma stadsbilden utan hänsyn ska tas till den befintliga miljön.

 

Paret Rune vann tävlingen från "Medlemskontakt"
Paret Rune vann tävlingen från ”Medlemskontakt”

Efter mötet fick vi njuta av underhållning bestående av skönsång av Ylva Ek och Kari Koskinen ackompanjerade av Ingela Ekström. Alla från Musikkonservatoriet. Vi fick bl a höra Kari Koskinen framföra en del sånger av Helena Munktell född på Grycksbo herrgård. Kari berättade också lite om Helena som började sin karriär med studier och sång och piano.  Först i Wien, Italien och Schweiz.  I Paris uppträdde hon som sångerska och pianist.  Men senare i livet tog komponerandet överhand och detta fick vi njuta av i afton.
Ylva gjorde ett vackert framträdande med sången ”Ich bin die Cristel von der Post ur Fågelhandlaren.

En utökad konsert över Helena Munktell kommer att framföras i Grycksbo kyrka söndagen den 29 mars kl 16.00.  Dit var vi varmt välkomna

Efter denna andliga spis gick över till det lekamliga,  Det vankades generös räksmörgås med dryck samt kaffe och kaka. Det sedvanliga lotteriet genomfördes och vinnarna i tävlingen från Medlemskontakt fick sina välförtjänta priser.

Stort tack till alla som gjorde årsmötet till en trevlig kväll

PS

Protokollet finns här  ===>Protokoll 2015