Falubagateller – nostalgiska fragment av en stad

Medlemmarna hade denna kväll gått man ur huse för att lyssna och titta när tandläkaren och fotografen Jan A. Rune visade bilder och berättade om sitt liv och om det gamla Falun. Lokalen var fylld till sista plats när kollegan och vice ordföranden Erik Uhrbom hälsade Jan välkommen.
Jan inledde med att presentera sig själv. Född på Gotland hamnade han 1944 i Stockholm där han blev kvar till slutet av 1960-talet. Under studietiden köpte han 1961 en begagnad Leicakamera då fotografering var den hobby som intresserade honom mest. Kameran hängde med ända till 2002 då han blev digitaliserad! År 1962 köpte Jan en gammal A-Ford av 31-års modell och i den for han runt i Stockholm och plåtade kuriosa och nostalgi i gaturummet. Axplock finns samlat i den intressanta boken ”Stockholms-bagateller”.
Kärleken slog till när han träffade Faluflickan Birgitta Östberg och 1969 gifte de sig och flyttade till Esplanaden i Falun och senare till Vårlidsvägen där de fortfarande bor.
Sitt första arbete som tandläkare i Falun hade han på Folktandvårdens klinik på Trotzgatan 1. På 70-talet blev han ibland (utan förvarning) inkallad som tandläkare för beväringar på I13:s sjukhus där syster Rut Persson skötte ruljansen med järnhand.
Jan har många hobbyn, förutom fotografering, är han bl a inbiten vykortssamlare och som gammal teknik- och tågnörd medlem och aktiv i Museiföreningen Gevfle-Dala Jernväg vilka håller till i de gamla lokstallarna söder om Resecentrum. Som gammal vän med Jan Tysk delade även vår Jan intresset för gamla bilar. En konsekvens av detta intresse är en vacker och sällsynt bil från 1907, tillverkad i Paris med 5 hk motor som står i säkert förvar hos familjen Rune.
Föredragshållaren har under åren tagit 10 000-tals bilder, i Stockholm, på resor och naturligtvis i Falun. Ett axplock ur alla gamla falubilder som Jan visade kommenteras nedan.
Gasverket på Myntgatan (nu Södra skolan) anlades 1916. Som mest var 1700 abonnenter anslutna. Gas distribuerades enbart till hushåll. Gasen framställdes genom torrdestillering av kol och restprodukten koks såldes sedan för uppvärmning av hus och hem.
1899 blev vattenverket i Falun klart. Nu är det helt avvecklat men gamla tekniska lämningar finns kvar här och där i staden och i terrängen. T ex finns ventilhuset på Knoppen kvar, restaurerat och öppet för allmänheten.
År 1982 renoverades Stora torget och alla kullerstenar byttes ut. Stenläggare från Bohuslän jobbade hårt med läggningen av 300 000 stenar!

1968 invigdes det nya polishus som Jack Hanson ritat. Trots att Badhuset inte stod i vägen revs detta 1974 efter protester och politiska förvecklingar.
En bild över Slättaområdet 1970 visar bara åkrar och ängar samt ett hus, Slätta gård. Gården brann ner för många år sedan men har återuppbyggts till likartat utseende. Bilder på flera stora bränder i Falun visades bl a branden i Westlingska huset.
Falun var 1974 värd för VM på skidor. Jan passade då på att i helikopter ta massor av bilder över Falun och Lugnet/Myran.
Efter visning av ytterligare ett 30-tal bilder samt frågestund avtackades Jan med gåva och varma applåder.

En introduktion till släktforskning

Hur går det till att börja släktforska?
Elisabet Hemström tog emot oss i släktforskningsrummet på Stadsbiblioteket och visade hur det går till att börja släktforska.
I Sverige har vi, som tur är, kyrkobokföringen som kom 1686 och från det året finns de flesta kyrkböckerna kvar. Den innehåller bl a Födelsebok, Dopbok, Dödbok samt husförhörslängder.
Man börjar med att ta reda på födelsedatum och församling på den person du vill utgå ifrån, och sedan kan man fortsätta forska i kyrkböckerna.
Numera finns det allra mesta på Internet.
Inscannade kyrkböcker finns i olika system, Digitala forskarsalen (SVAR-Riksarkivet) och Arkiv Digital (AD Online) kan användas gratis på bibliotekets släktforskningsdatorer.
Digitala forskarsalen (SVAR-Riksarkivet) och AD Online kan även användas gratis hemifrån på din egna dator.
För andra system typ Ancestry m.fl. krävs abonnemang.
För att ordna den egna forskningen finns ett antal datasystem där man lägger in de uppgifterna man hittar.
På Stadsbiblioteket kan man också få hjälp att komma igång med sin forskning genom att boka tid med en bibliotekarie som sitter med och visar.
Boka tid via hemsidan www.falun.se/kultur
Trots att det blev trångt kring datorerna så kunde Elisabet verkligen fånga vårt intresse kring släktforskning på ett lättfattligt och trevligt sätt.

Ernst Rolfsgården

Som första aktivitet i höstens program besöktes huset där Ernst Ragnar Johansson, känd som Ernst Rolf, föddes. Huset har adress Styraregatan 28 i Elsborgs äldre delar.

Enligt programmet skulle Rolfkännaren Elisabet Hemström berätta för oss om artisten och gården men dessvärre ramlade hon i en trappa dagarna före och kunde inte medverka. Som ersättare blixtinkallades Örjan Hamrin som även han besitter mycket goda kunskaper i ämnet. Det blev en mycket lyckad och trevlig kväll där den gamle Elsborgskännaren Örjan även blommade ut i anekdoter och personhistorier om andra kända Elsborgsbor.

Ernst Rolfsgården

Ernst Ragnar Johansson föddes i huset på Styraregatan den 20 januari 1891. Fadern var skräddare. Familjen hade tre barn och bodde på fyra olika ställen på Elsborg fram till 1902. Redan som liten sjöng Ernst i den IOGT-loge där föräldrarna var medlemmar. Ernst sjöng och den äldre brodern Birger spelade piano. Uppträdde även på bakgårdar för en 10-öring. Skolgången genomfördes på Falu Högre Allmänna Läroverk. År 1904 började Ernst uppträda mer offentligt (sin debut gjorde han i Surbrunn!). 1906 arbetade han hos Åhlén & Holm i Insjön för att sedan från 1907 vara en etablerad vissångare och bondkomiker. Hans stora idol sedan ungdomen var kuplettsångaren Sigge Wulff och då Ernst behövde ett kort och slagkraftigt artistnamn valde han Ernst Rolf. Rolf var ett mycket stort namn i Norge och det var på Chat Noir i Oslo som han började uppträda i frack.

1917 blev han ledare för Fenixcabareten i Stockholm och från och med 1920 till sin död i tbc 1932 var han Sveriges okrönte revykung med lyxrevyer i internationell klass. Många av hans populära schlager sjungs än i dag som allsånger t ex Bättre och bättre dag för dag och Ju mer vi är tillsammans. Första skivinspelningen gjordes 1910 och under karriären gjorde Rolf 851 inspelningar. Han medverkade också i flera filmer.

Rolf var gift tre gånger (alltid med norska flickor) och senast med Tutta Rolf som var en känd och mycket populär skådespelerska.

Trädgården

Födelsegården på Elsborg är idag ett museum skapat inför byggnadsvårdsåret 1975. Här kan man se en utställning om Ernst Rolfs liv och karriär, titta på bildspel och lyssna på hans musik. Om somrarna hålls gården öppen med kaffeservering.

Arvid Backlundgården i Svärdsjö

Den 17 juni besökte Föreningen Kultur o Miljö i Falun Arvid Backlundgården i Kyrkbyn, Svärdsjö.
Vi hälsades välkomna av Inga A:son Murmester som berättade initierat om skulptören Arvid Backlund och visade hans ateljé och bostad.

Arvid föddes år 1895 i Back Hansgården Svärdsjö som yngst i en syskonskara på fem. När Arvid endast var 9 år dog hans far och modern blev ensam med att försörja barnen. Arvid var klen som liten, han fick TBC och därmed lite svårt att gå. Vid ett tillfälle när han lekte med en pilbåge fick han en pil i ena ögat vilket gjorde honom blind på det ögat. Hans kreativitet fick utlopp i att sitta och tälja i trä och skulptera redan som liten.

Vid ett tillfälle kom de erkända konstnärerna Carl Larsson och Anders Zorn till Back Hansgården för att bese de vackra dalmålningarna som fanns där. Arvid hade då täljt en katt av en hässjeroa som Zorn fick se och tyckte den var bra gjord av en liten pojke. Som uppmuntran köpte han katten för 100 kr av Arvid, modern tyckte var alldeles för mycket pengar, men Zorn menade att han ville uppmuntra pojken att fortsätta.

Sin skolning fick Arvid genom Hermodskurser och senare Tekniska skolan och Konstindustriella skolan i Stockholm. (numera Konstfack) Konstnärerna Carl Larsson och Anders Zorn stödde och uppmuntrade Arvid under studietiden. Han fick ett stipendium av Svenska Slöjdföreningen och kunde utbilda sig på Högre Konstindustriella skolan, 1916 – 1919. Därefter åkte han till Italien för att studera vidare, och senare till Danmark. Där träffade han Einar Utzon Frank som blev hans läromästare. I Danmark lärde han sig bl a arbeta i material som marmor och granit. Arvid stannade några år i Danmark, innan han reste hem till Svärdsjö igen.
År 1925 började han fundera på ett hus och började bygga på ett sommarställe. (Gården som sedan blev hans bostad och ateljé genom påbyggnad i flera omgångar). När Arvid var klar med huset började han göra flera kyrkliga skulpturer bl a predikstolen i Nora kyrka. Han gjorde även porträttbyster av Falugrafikerna, vilka alla gick på konstskola ungefär samtidigt med Arvid.

Många av traktens befolkning satt gratis modell, då det ansågs vara ett hedersuppdrag. Även Erik-Axel Karlfeldt och Selma Lagerlöf satt modell för Backlund. För att iordningställa den stora skulpturen av Selma Lagerlöf fick hon sitta modell fem gånger. En, av två originalskulptur, finns i den lilla parken på andra sidan Faluån vid Dalarnas museum och den andra finns i Sunne.

Bland övriga skulpturer som Arvid Backlund gjort kan nämnas Mor och barn, till Falu lasarett. Skulpturen Såningsmannen, gjordes i två exemplar, en som står utanför Svärdsjö kyrka och en finns vid Ultuna, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. På uppdrag av Anders Diös skulpterade Arvid Hårkullan som placerades i Våmhus. För Tidstrands yllefabrik gjordes Väverskorna år 1941.

Hösten 1984 invigdes ett utställningsrum som en utbyggnad av ateljén. Arvid hann se resultatet innan han dog på våren 1985, nästan 90 år gammal. Hans hustru Ester bodde kvar i gården några år och visade ateljén och ordnade separatutställningar av konstnärer från bygden. Numera visas även bostaden som har många tavlor från olika konstnärsvänner. I det inre rummet finns en strof av Karlfeldt målad runt taklisten. Då paret inte hade några egna barn donerades gården till Falu kommun 1975. Kommunen ansvara för underhåll av gården och Svärdsjö hembygdsförening för utställnings- och visningsverksamheten.
Arvid Backlundgården ligger lite avsides men är en pärla och väl värd ett besök.

Ulla Berglund Brasch

Kraftvärmeverket på Ingarvet

Kraftvärmeverket

Innan vi besökte själva kraftvärmeverket, även kallat Västermalmsverket, samlades vi i ett konferensrum för allmän information om Falu Energi och Vattens (FEV) verksamhet. Som informatör och guide fungerade projektledare Lars Runevad.

Lars Runevad informerar

Energibolaget började sin verksamhet redan 1892 som Falu Elektriska Belysningsbolag. Anläggningen på Ingarvet kom till 1984 men namnbytet till Falu Energi och Vatten skedde först 2003 då VA-delen togs över från kommunen, panninvesteringarna var klara och fjärrvärmeleveranserna påbörjades. Pelletsproduktion kom igång 2012 och 2015 fick vi nytt dricksvatten genom ett samprojekt mellan FEV och Borlänge Energi.

FEV är ett helägt kommunalt bolag med totalt ca 200 anställda varav 27% är kvinnor. Ca 80 personer är direkt kopplade till produktion av de olika media som tillhandahålls. Bolaget distribuerar bland annat el till 33000 kunder och fjärrvärme till 2900. Från kylcentralen i anläggningen distribueras fjärrkyla, i första hand till Falu lasarett och de stora galleriorna. I en speciell anläggning tillverkas vidare pellets som lagras i de stora röda magasinen utmed Hanröleden. En mycket stor köpare av pellets är Grycksbo pappersbruk.

FEV ombesörjer även återvinning av papper och matavfall för 17400 kunder, sköter den populära återvinningscentralen, driver stadsnätet och uppför elbilsladdare mm.
Energibolaget FEV satsar på 100% förnybar produktion. Förutom nyttjande av skogsråvara äger man 5 mindre vattenkraftanläggningar (bl a i Sundborn) inom kommunen, delägare i tre och ett halvt vindkraftverk, solceller (på Lugnet) samt biogasgenerator vid Främby reningsverk.

Med röda hjälmar på huvudena traskade vi in i det jättelika Västermalmsverket som är FEV:s största kraft- och värmeproducerande resurs. Förenklat kan man säga att verket påminner om en gigantisk tryckkokare. Man eldar med bark, flis och spån och växlar värmen mot vatten som bringas att koka så att ånga bildas under högt tryck.

Ångan driver generatorer som alstrar elström för transport ut på nätet (ca 60 GWh). Den kvarvarande värmen i ångan överförs till fjärrvärmenätet och distribueras för uppvärmning av bostäder och varmvatten. Vattentemperaturen som skickas ut ligger vid kall väderlek ligger på drygt 110 grader C och när den kommer tillbaka har temperaturen sjunkit till ca 45 grader C. Askan som bildas i pannans botten renas och används t ex till gödsel i skogsbruket (motsvarar ca 120 långtradare/år).

Efter klättrande i branta gallerdurks- och spiraltrappor nådde vi slutligen marken, återlämnade våra käcka röda hjälmar, och tackade Lars för information och guidning med varma applåder. Ett mycket intressant och givande studiebesök!

Lugnet, ett område i ständig utveckling

Programenlig föredragshållare Liselotte Jonsson var tyvärr förhindrad att närvara och hon ersattes av kommunikations- och marknadschefen i LUFAB Kristin Forsberg.
Kristin presenterade sig som ”en gammal friidrottare” ursprungligen från Sundsvallstrakten men numera boende i Falun. Hon har spenderat mycket tid på Lugnet i samband med olika idrottsevenemang hon deltagit i och har alltid uppfattat Lugnet som en fantastisk och mångsidig anläggning. Efter högskoleutbildning och barnafödande hamnade hon så småningom på LUFAB: s kontor som ju är beläget centralt inom Lugnetanläggningen.

Lugnet, Faluns stolthet

LUFAB (Lugnet i Falun AB) är ett kommunägt bolag med f. n. elva anställda. Dess uppgift är att företräda ägaren, förvalta och utveckla mark och byggnader inom området som är en kvadratkilometer stort. Styrelsens ordförande är kommunalrådet Mats Dahlberg och vd är Liselotte Jonsson. Flertalet av de anställda är tekniker som sysslar med att vidmakthålla och drifta den komplexa anläggningens olika funktionella system. En lokalutvecklare har nyligen anställts. Kultur- och fritidsförvaltningen hyr sportanläggningarna av LUFAB. Bolaget startade sin verksamhet 2011.

En kort presentationsfilm om Lugnets olika sportmöjligheter inledde Kristins föredrag. Hon betonade särskilt att 60 av Riksidrottsförbundets 70 sportgrenar kan bedrivas på Lugnet!
Drygt 1,5 miljoner människor besökte Lugnet förra året och besöksantalet växer hela tiden. Vasaloppet marknadsför Lugnet som lämpligt träningscentrum för skidträning.

LUFAB arbetar för närvarande med en ny affärsplan för Lugnet. Man vill flytta fram sina positioner och stärka varumärkesarbetet så att tydliga koncept och paket kan säljas i samarbete med t ex hotell och restauranger. Målbilden för Lugnet ska vara idrott, hälsa, besöksmål, forskning och evenemang.

Pågående projekt
– Ny bad- och simhall. Planering och projektering är i full gång, NCC är totalentreprenör och projektet genomförs som s k partneringentreprenad. Bruttoarea ca 7000 m2. Beräknas stå klart 2022! Huset kommer att ligga mellan bergbanan och befintliga sporthallen och dockas ihop med detta. Hallen kommer att ha 2st 25m banor samt höj- och sänkbara bassänger för barn och rörelsehindrade. Något avancerat äventyrsbad (typ Maserhallen) blir det inte däremot konstnärlig utsmyckning. Självklart kommer utomhusbadet att bli kvar och utvecklas. Kristin visade volymskisser över hallen och kringliggande hus.
– Asfaltbana. En längre bana för rullskidåkning, löpning mm har länge stått på önskelistan. Nu är den äntligen under planering och projektering. Kanske byggstart i sommar?

– Pistmaskinsgarage. De dyrbara maskinerna måste kunna servas och förvaras säkert. Dessutom kan plats skapas för allmänna behov ovanpå garaget. Placeringen f n lite oklar.
– OS 2026. Den 24 juni vet vi om Stockholm/Åre/Falun slår Milano!!
– Dalarnas besöksnäringsstrategi. Besöksnäringen omsatte förra året 570 miljoner kr! Går att öka betydligt med ny strategi tror både LUFAB och Falu kommun. Den gemensamma visionen är: En genuin destination i världsklass vad avser kultur, idrott och utomhusaktiviteter.


Efter intensiv frågestund avtackades Kristin med minnesgåva och rungande applåder.

Årsmöte 2019

Det blev en häftig början på vårt årsmöte. Björkboda Blås, en 14-manna stark blåsorkester, lät sina instrument ljuda under de glittrande kristallkronorna. Pampigt. Det var bara för oss att njuta. Det bjöds på en härlig blandning av jazz, spirituals, klassiskt, mm mm.

Så småningom drog det ihop sig till årsmöte. Jan-Ola Nyström hälsade välkommen och öppnade mötet. Årsberättelsen presenterades och revisionsberättelsen lästes upp. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2018.

Jan-Ola Nyström omvaldes som ordförande fram till nästa årsmöte. Ulf Engquist och Rolf Englund lämnar styrelsen. Ulf Löfwall invaldes som ny ordinarie styrelsemedlem. För övrigt inga förändringar.

Medlemsavgiften förblir oförändrad: 150,- för enskild medlem och 200,- för familj.
Inga övriga frågor hade inkommit varför ordförande avtackade avgående styrelsemedlemmar och hälsade Ulf Löfwall välkommen till föreningen, varefter han  avslutade mötet.


Ulf Löfwall

Ulf Engquist

Rolf Englund och Jan-Ola Nyström

I Medlemskontakt som skickas till alla medlemmar i december varje år, finns en tävling där det gäller att finna var i Falun olika foton är tagna. Vinnarna gratulerades och erhöll fina bokpriser. Ett gratislotteri hör också till traditionerna. Priserna till lotteriet hade skänkts av Arkivcentrum i Dalarna. Fyra fina böcker.
Därefter blev det räkmacka (också det en tradition) med dryck + kaffe och kaka.
Kultur och Miljö är en stor förening i Falun med över 450 medlemmar.  Men vi som så många andra föreningar behöver föryngras.

Hur gör vi för att ro  detta i land?

Kulturpolitik och kulturmiljösatsningar

Sara Hedström
Sara Hedström

Kvällens föredragshållare allmänkulturchef Sara Hedström svarar för det mesta inom kommunens kultursfär dock ej bibliotek och Kulturskolan. Organisatoriskt återfinns hon i Kultur- och fritidsnämndens förvaltningsledning.
Inledningsvis informerade Sara om övergripande mål och ambitioner inom nämndens fögderi som t ex
– goda livsmiljöer
– ungas fokus ska prioriteras
Några profilområden, inom vilka kommunens utbud ska vara i världsklass, har vidare fastlagts. Dessa områden är:
– idrott
– stadsnära aktivitetsområden
– kultur och kulturmiljö
Kommunen arbetar just nu fram en ny besöksnäringsstrategi som när den är implementerad förhoppningsvis kommer att öka turistomsättningen och därmed stadens inkomster.

Många intressanta projekt pågår för närvarande.
Ett projekt som startar i år är Tillväxtverkets satsning på att stärka Falun som världsarv. Verket satsar pengar och samverkar med Riksantikvarieämbetet, Region Dalarna och Stiftelsen Stora Kopparberget.
National Geographic och UNESCO har beslutat införliva Faluns Världsarv i samlingen av alla världens världsarv. Se www.visitworldheritage.com.

I anslutning till detta satsar kommunen på att genomföra ett pilotprojekt som internt kallas gameification alltså att med hjälp av digital spelmekanik engagera och motivera människor. Piloten avser att i första hand redovisa Naturskolans område och verksamhet på Dikarbacken. Pilotprojektet väntas vara klart till sommaren 2019.

I anslutning till detta projekt arbetar kommunen för att det traditionella odlingslandskapet från 17 och 1800-talet på Dikarbacken ska bli ett naturreservat. I så fall kommer området att kompletteras med tidsenliga byggnader för djur, vindskydd etc. Eventuellt kommer även ett gammalt bostadshus, som donerats, att placeras inom området.

Sara erinrade om kommunens två Kulturmiljöprogram:
1. Husen berättar som utgavs 2012 och
2. Falubygden berättar som utgavs 1998. Denna skrift är nu föremål för uppdatering som digital resurs med fokus på användbarhet så att den blir ett levande dokument. Arbetet pågår och blir klart under året.
Fornvård och skyltöversyn är saker som kulturförvaltningen kontinuerligt arbetar med. Fornvård kan t ex vara att rensa slaggvarpar från slypåväxt och skyltöversyn innebär att gamla och slitna världsarvsskyltar måste bytas ut.

I år är det ett minnesår för Carl Larsson se falun.se/carllarsson2019 !

År 1918 beslutade Stora Kopparbergs Bergslags AB att, som en del i ett större arbete att beskriva bolagets historia, låta dokumentera hela det fysiska kulturarv som fanns inom företagets verksamhetsområde. Ett jättearbete som innefattade fotografering, ritningar, detaljer etc avseende hus, lador, ekonomibyggnader mm. Arbetet utfördes i nära samarbete med Nordiska Museet och pågick i flera år och den kompletta dokumentationen finns i bolagets arkiv hos Arkivcentrum Dalarna. En fantastisk skatt att ta del av. För att göra materialet om Falu kommun tillgängligt för intresserade scannas nu detta med hjälp av medel från Länsstyrelsen och Falu kommun. Så småningom kommer materialet att finnas tillgängligt på kommunens hemsida falun.se.

Jan-Ola, Sara och Örjan

Sara lät oss ta del av några axplock ur dokumentationen. Högintressant!
Informationen avslutades med frågestund och därefter avtackades Sara med varma applåder!

Det gamla Falun

Örjan i glatt samspråk
Örjan i glatt samspråk

Örjan Hamrin är på banan igen efter en tids konvalescens! Idag presenterade han valda delar av Albin Hedlings bildarkiv. Intresset var stort och officersmässen var mer än fullsatt.

Albin Hedling (1891-1983) var en känd Falu-fotograf som började ta bilder i staden redan från tidigt 1900-tal.

Fotografen Albin Hedling
Fotografen Albin Hedling i bostaden på Elsborg

Han bodde på Elsborg hela livet. Han träffade en flicka men hon tyckte att han umgicks allt för flitigt med några dryckesbröder, så hon lämnade honom. Då ångrade han sig djupt och lovade bot och bättring. Han fick återkomma på villkor att han dels övergav sina polare, dels följde med henne till kyrkan varje söndag. Han höll sina löften och äktenskapet blev lyckligt.

Efter olika jobb fick han anställning som fotograf hos Stora Kopparbergs Bergslag. Han har efterlämnat en enorm bildskatt som innehåller dels riktigt gamla fotografier ända från 1800-talet, dels egna fotografier från cirka 1920 och framåt. Många bilder är välkända och har publicerats i olika sammanhang, till exempel i Axel Östbergs ”Det gamla Falun”. Vissa samlingar har aldrig publicerats. Dokumentation  och katalogisering pågår i ett projekt där bland annat Örjan medverkar.

Så var det dags för bildvisning. Vi fick se ett välkänt fotografi från Falugatan 1862 (möjligen 1853). Då fanns bara en butiksskylt och Kristine Kyrka hade ett provisoriskt trätorn. Gatan verkar besynnerligt folktom. Gamla kameror hade så lång exponeringstid att man måste stå stilla en stund för att fastna på plåten. Alla hus på bilden fanns kvar till 1960-talet.

Kulspelande pojkar
Kulspelande pojkar
Kulspelande man
Kulspelande man

En annan välkänd bild är pojkarna som spelar kula utanför Boströms gård på Konstvaktargatan. Samma motiv från 1976 visar förändringarna. Det kulspelande gossen till vänster med vita mössan har blivit vuxen och det gamla huset är borta. Albin Hedling med kameran finns med på bilden.

Hedlings bilder ger unika möjligheter att förstå Falu stads utveckling. Slående är att alla gårdar hade ett antal ekonomibyggnader av trä, i regel dåligt underhållna. De flesta av dessa träskjul sanerades bort under 1960-talet.

Hedling plåtade inte bara hus. Han intresserade sig också för stadens människor.  Vi fick se bilder av kända faluprofiler som Karamell-Emma, Fläsk-Minna, Kött-Nanna och Gäda på Elsbörj.

Gustav Hedström med fru
Gustav Hedström med fru

En välkänd bild är gruvarbetarparet Gustav Hedström med fru. Gustav (84) gifte sig med sin hushållerska (80). När han avled strax efter fick hon änkepension 5 kr per månad av Bergslaget. Vigselbeviset håller hon i handen och brudbuketten, en grankvist, står i en senapsburk på stolen.

Vi fick också se många intressanta bilder från Falu gruva, Gamla Berget, Ryckepung,  Elsborgshyttorna mm och vi häpnade över vilka enorma mängder slagg som har legat överallt och som har fraktats bort, för att användas som fyllnadsmaterial.

Ströms och Melkerssons blästerhus
Ströms och Melkerssons blästerhus

När Gruvgatan breddades ledde man Gruvbäcken under gatan i en kulvert som mynnar ut i Faluån. Innan dess porlade den fritt förbi Elsborgshyttorna och Ströms och Melkerssons blästerhus som syns på bilden Huset revs 1962. Bilden är från 1921.

Gamla teatern
Gamla teatern

Gamla teatern är borta sedan länge. Eftersom nybyggnation pågår där teatern en gång legat kan det vara på sin plats att visa hur den en gång såg ut. Det mesta av interiören lär finnas bevarat.  Den är dock så skrymmande och ohanterlig att den nog får ligga där den ligger.

Fullsatt!
Fullsatt!

Tiden gick fort och Örjan hade som vanligt mycket att berätta med sina djupa kunskaper och sin humor. Vi tvingades så småningom att sluta trots att mycket förmodligen fanns kvar att säga.

Vi tackade Örjan med flera rungande applåder.

Nisserska teatern

Ca20 medlemmar blev vänligt mottagna av Pia Jogér, ordförande i Teaterföreningen. Sedan slussades vi in i själva teaterlokalen där vi bänkade oss.

Pia hälsade välkommen och berättade att nu skulle vi få delta i en repetition av en ny föreställning som beräknas ha premiär i början av februari 2019. Pjäsen heter ”Hemmet” och utspelar sig på någon form av ålderdomshem för ca 50 år sedan.

De åtta skådespelarna presenterade sig och därefter började akt ett som pågick i en knapp timme. Det visade sig vara en rörande historia om hur det är att vara gammal på en institution. I akten ingick även en psalmliknande sång som ensemblen framförde unisont.

Efter aktens slut bjöd Pia in till kaffe, smörgås och mingel i lokalerna. Ingrid Lennertsson passade samtidigt på att kort presentera Sjukhushistoriska Museet som har sina utställningslokaler på samma våningsplan som teatern.

Vi tackade för skådespeleri och information med rungande applåder och vandrade iväg mot kaffedoften och besök på museet.