Herdins Färgverk AB 18 april 2018

Herdins Färgverk AB är ett anrikt Faluföretag med rötter från 1700-talet! I nuvarande lokaler i Hosjö tillverkas produkter för

  • ytbehandling av trä
  • textilvård (färgning, impregnering mm)
  • hushåll (rengöring mm)
  • kroppsvård (fotsalt, badsalt)

Vi blev guidade av ägaren Bengt Ekblom, produktionschefen Per Strand och laboratoriechefen David Wessling

Vi började med en rundvandring genom fabriken.

En gammal trotjänare som fyllt miljontals pulverpåsar

I pulverdelen tillverkas lasyr och bets av pulver som kan lösas upp i vatten eller olja. Sådana färger blir genomskinliga och trästrukturen lyser igenom. I laboratoriet utvecklar man nya produkter, ofta efter beställning från kunder. Det tar i regel ett par år att utveckla en ny produkt. Alla egenskaper så som ljustålighet, motstånd mot slitage måste testas innan produkten kan släppas ut på marknaden. För att kunna testa färgegenskaper på trä finns ett snickeri i laboratoriedelen. Där tillverkas också färgkartor med alla kulörer på trä. Tryck på papper blir missvisande eftersom träets färg och struktur påverkar slutresultatet.

 

 

Dissolver för pigmentfärg

I fabrikens pigmentdel blandas täckande färger med vatten eller olja.  De brandfarliga oljorna förvaras i en betongbunker utanför fabrikslokalerna på grund av brandrisken och oljorna leds in med rör ovan mark till blandningsmaskinerna. Pigmenten (i regel  titandioxid) piskas sönder med en kraftig dissolver i lösningsmedlen. Det förhindrar att färgen skiktar sig.

Ett omfattande miljöarbete bedrivs. Företaget är miljöcertifierat och inga utsläpp förekommer. Restprodukter från tillverkningen samlas upp och skickas för destruktion.

 

 

Bengt berättade om Herdins historia.

Här började Herdin AB

Företaget  började med en färgaregesäll som färgade tyger och kläder åt Faluborna vid Faluån under slutet av 1700-talet. Under 1800-talet blev det vanligt med vattenklosetter i Falun. Orenat utsläpp gick ut i Faluån och smutsvattnet gjorde att verksamheten måste upphöra. Bryggan finns fortfarande kvar. Den ägs numera av kommunen som köpte den för 1 krona och har lagt ner åtskilligt att hålla den i skick. Bryggan är onekligen i klenod i Falu näringslivshistoria.

Genomgång av företagshistorik

Herdins  utvecklade i stället produkter för hemfärgning. Man sålde färgpåsar till hushållen via postorder eller genom återförsäljare i butiker och lanthandel. Åtminstone en miljon påsar fylldes manuellt! Företaget har haft fabrikslokaler på många olika ställen i Falun, bland annat på Elsborg. Nuvarande lokaler i Hosjö byggdes 1970.  På den tiden fick man köpa mark av kommunen för två kronor per kvadratmeter!

Bengt och David i labbet

Företaget är familjeägt. Årsomsättningen är c:a 50 milj kr med 25 anställda. Fyra säljare ansvarar för utbildning och information. C:a 10 procent av produkterna exporteras. Färgpulver och pigment köps huvudsakligen från Tyskland. Herdins satsar mest på nischade produkter med begränsade volymer för speciella behov och har på så sätt kunnat etablera starka varumärken.

 

Jan-Ola tackade Bengt för ett gästfritt mottagande och en intressant guidning. Som tack överlämnade han en flaska ”lösningsmedel” och vi instämde med en varm applåd

 

 

Clas Ohlson, ett storföretag med rötterna i Dalarna

Samling på mässen

Clas Ohlson är ett välkänt varumärke, inte bara i Dalarna utan även i Sverige, Norge, Finland. Butiker finns också i Hamburg och London. Det anrika företaget startades i Insjön 1918 och fyller alltså hundra år i år! Firman startade som en cykelverkstad och fortsatte med postorderförsäljning av böcker och tekniska ritningar. Clas Ohlson är fortfarande familjeägt. Huvudkontor och centrallager ligger fortfarande  i Insjön. Vår föredragshållare Jan Skarner, chefscontroller, har arbetat på Clas Ohlson i 22 år och har goda kunskaper om företagets utveckling.

Jan Skarner

Försäljningen har ökat varje år och alla år har varit vinstgivande. Den första butiken utanför Insjön öppnades 1989. Börsintroduktion följde 1999. Årsomsättningen var 2017 hela 8 miljarder kronor med 4 800 anställda i 225 butiker. Hela 700 personer jobbar i Insjön! Centrallagret där är helautomatiserat. Varorna importeras huvudsakligen från Kina och skeppas till Gävle för vidare transport på järnväg till Insjön. C:a 3 700 containrar tas in varje år. 270 000 lastpallar går ut från centrallagret till butikerna. Eftersom sågverket Bergqvist i Insjön har en omfattande export av Trävaror till Japan finns goda möjligheter till returtransporter.

 

 

Jubileumskatalogen

Clas Ohlson satsar på ett brett och inspirerande sortiment med låga priser och justa villkor för leverantörerna. Servicefunktionen kommer att utvecklas. I framtiden kan man få hjälp med att installera t.ex. robotklipparen eller kalibrera alko-mätaren (mot ersättning). Företaget känner ingen oro för den tilltagande näthandeln. Erfarenheterna från postorderförsäljningen kommer väl till pass. En strategisk översyn pågår och resultaten kommer att presenteras under våren. E-handelsplattformen kommer att utvecklas. Några nya fysiska butiker kommer knappast att etableras. I stället kommer man att satsa på ett bredare varuutbud.

Många frågor kom från en engagerad åhörarskara och Jan levererade klargörande svar till alla.

Vi tackade honom med en varm applåd.

Årsmöte med Färist 7 mars 2018

Lena och Anna-Britt välkomnar

Vid vårt årsmöte 2018 blev vi väl mottagna av Lena och Anna-Britt som bockade av oss och önskade välkomna.  Väl på plats blev vi underhållna av sånggruppen Färist.  Gruppen bestod av nio skönsjungande kvinnor.  Dessa bjöd på folkviseton med både kända och mindre kända sånger. Sångstunden avslutades med en gammal visa från, tror man, 1300-talet, vilken har tillrättalagts under 1800-talet.  Min förvåning blev stor när gruppen började sjunga ”Och jungfrun hon går i ringen”.  Den hörde ju alltid till när man hade ringlekar på kalasen vid unga år.

skönsjungande sånggruppen Färist

Därefter öppnade ordförande Jan-Ola mötet och dagordningen följdes. Årsberättelsen gicks igenom. Revisionsberättelsen lästes upp av revisor Henrik Permalm och ansvarsfrihet för styrelsen beviljades av mötet. Ekonomisk redovisning för år 2017 gicks igenom och vi kunde konstatera att ekonomin är fortsatt god

Inga förändringar i styrelsens sammansättning inför nästa år. Ändring av §7 i föreningens stadgar. För att ge styrelsen erforderlig tid att bereda inkomna skrivelser och motioner föreslår styrelsen årsmötet, för andra och sista gången, besluta att sista meningen i stadgarna ändras till följande lydelse: ”Medlem som vill att ett visst ärende tas upp vid årsmöte ska lämna skriftlig framställan om detta till styrelsen senast första februari aktuellt årsmötesår”

Jan-Ola och Christer leder mötet

Medlemsavgiften blir lika som tidigare år: 150,- för enskild medlem och 200,- för familj. Gäller för ett år.

Föreningen kommer framledes att engagera sig i Faluns översiktsplan för de närmaste 20 åren. Bl a södra förbifarten, Gruvgatans framkomlighet, nytt kulturhus.  Det går att följa kommunens framtidsplaner på www.falun.se/falunväxer.  Gå gärna in och kika där. Man vill ju här, precis som i alla andra städer, förtäta stadskärnan.  Det byggs många bostadshus men var skall man göra av alla bilar som detta medför?

Nu väntade räksmörgås, dryck, kaffe och kaka samt lottdragning.

Jack Hansson, arkitekt 26 februari 2018

Lars-Erik Boberg

Den 26 februari samlades c:a 30 medlemmar på Officersmässen för att lyssna till den välkände arkitekten Jack Hansson. Dessvärre nåddes vi av meddelandet att han  hade insjuknat hastigt och därför inte kunde komma.

Lars-Erik Boberg som har arbetat tillsammans med Jack kunde visa och kommentera de bilder som Jack hade tänkt att använda vid sitt föredrag. Bilderna beskriver förändringar i Falun och Borlänge från 1950-talet till nu. De finns också dokumenterade i en nyutkommen bok ”Så blev det”.

Jack Hansson har en arkitektbyrå med c:a 30 anställda. Kontoren finns  i Falun, Borlänge och Söderhamn.  Han har varit synnerligen produktiv och ritat många välkända byggnader inte bara i Falun utan även i många andra mellansvenska städer.

Vi tackade Lars-Erik för hans improviserade och väl genomförda presentation och önskar Jack Hansson ett snabbt tillfrisknande

Studiebesök hos Falun Bowling & Krog 14 februari 2018

Robin Sjöblom tar emot oss

Nu har Faluns nöjespalats Falun Bowling & Krog haft öppet i ca ett halvår och det var hög tid för ett studiebesök. Onsdagen den 14 februari samlades en stor skara medlemmar på Hälsingtorget för en kort promenad till palatset på Myntgatan 43. I entrén stod vd Robin Sjöblom och hälsade välkommen.

 

 

I bottenvåningen ligger, förutom entréfunktioner, den stora bowlinghallen med 10 banor och en stor bar. Där samlades vi för information om den 8 år långa planerings- och genomförandeprocess som slutade med invigning av nöjespalatset i september 2017. Robins familj har under 10 år drivit en motsvarande verksamhet i Rättvik med mycket lyckat resultat och att göra en likadan satsning i residensstaden har länge känts angelägen.

Kravet på central placering på byggbar mark samt finansiering av byggprojektet var naturligtvis de största stötestenarna för förverkligande. Genom idogt arbete löste sig så småningom båda problemen. Kommunen anvisade mark och iordningställde denna och 5 privata fastighetsägare svarade för finansiering och uppförande av huset genom det gemensamt ägda fastighetsbolaget Sinderstone. Driftsbolaget Falun Bowling & Krog AB är sedan hyresgäst hos fastighetsbolaget. Bygget har kostat 70 miljoner kr att uppföra och utrusta.

Huset kommer inom några år att omringas av bostadsbebyggelse varför extrema krav har ställts på minimering av störande ljud (musik) till omgivningen. Vissa ytterväggar är 70 cm tjocka och specialisolerade. Fönsterytan har minimerats kraftigt. Även brand- och utrymningskrav är mycket högt ställda. Driftsbolaget har 17 fast anställda och ca 30 projektanställda vid större evenemang.

En trappa upp i det 2500 m2 stora huset finns den spektakulära restaurangen med 10 m takhöjd och i direkt anslutning till denna en mindre samlingslokal kallad Kupan (det är den ”svarta lådan” som hänger över entrén).

Genom en rikt dekorerad korridor promenerade vi sedan till den stora dans- och konferenslokalen även den med enorm takhöjd och stor scen. Lokalen kan ta upp till 1100 dansande och 360 personer i biosittning vid föredrag eller konferenser. Vid stora danskvällar arbetar ca 30 personal och 10 vakter. Nattklubben är öppen mellan kl 22 och 02!

Marknadsföring av evenemang sker till ca 80% via sociala medier typ Facebook etc. Besöksfrekvensen har hittills varit mycket god enligt Robin som avslutningsvis hälsade alla varmt välkomna tillbaka.

Med en kraftfull applåd tackade vi Robin Sjöblom för visning och information!

Text: Christer Nyström, Foto: Lars-Erik Boberg

Falun under den svenska stormaktstiden 15 jan 2018

Daniels Sven Olsson

Det torde vara bekant för alla Falubor att  gruvan har haft en enorm betydelse för Konungariket Sverige. Dock har Daniels Sven Olsson alltid något nytt att berätta! Den viktigaste perioden i gruvans historia var stormaktstiden mellan 1611 och 1718. Gustav II Adolf hade gruvan som sitt skötebarn. Han grundlade Falun och han bevistade staden hela tolv gånger.  Gruvan svarade för 70 % av all kopparproduktion i Europa och hela 60 % av rikets BNP. Falun hade i början av 1600-talet c:a 3 000 invånare. Vid mitten av 1600-talet uppgick antalet till 6 000 och vid slutet hela 8 000. En enorm expansion med tredubbling på 80 år!

 

 

Falun förr

Drottning Kristina besökte Falun tre gånger. Hon lämnade stadsprivilegier till staden år 1641. Det finns en hel del skrönor från hennes besök. Det är till exempel helt osannolikt att Drottningen tvingades betala tull i Ryckepung. Namnet har en helt annan bakgrund. Hon lär dock ha uppskattat svaveloset med uttrycket ”Gud låt denna söta lukt aldrig tryta”.

Under 1600-talets första del fanns ingen planerad bebyggelse i Falun. C:a 1640 upprättades en ny stadsplan som gäller i stort sett än idag. Falun var då rikets näst största stad. Man uppförde paradbyggnader vid gruvan och gruvarbetarna tvingades flytta till Elsborg. Ordning och reda infördes. Man stängde alla krogar vid gruvan, hela sju stycken, och krävde att gruvarbetarna skulle vara nyktra under arbetet.

Falu Gruva

Gruvan och roströken hade en enorm inverkan på miljön. Svavelföroreningarna kvävde all växtlighet runt staden. Roströken kunde förnimmas på 8 mils avstånd om vinden låg på. Under rekordåret 1650 producerades 3 400 ton råkoppar. Man har beräknat att produktionen resulterade i 37 000 ton svaveldioxid vilket motsvarar 80 % av allt svavelutsläpp i Sverige under hela 1900-talet!! Hälsoläget i Falun verkar dock inte ha påverkats negativt av föroreningarna. Man kan konstatera (med förvåning) att Faluborna har haft mindre sjukdomsfall och högre medellivslängd än riket i övrigt.

 

 

Verksamheten vid gruvan gav också upphov till  en mängd tekniska uppfinningar i form av pumpar, uppfordringsverk, kraftöverföringar och många andra tekniska apparater. Berömdast är väl Christoffer Polhem med ”Hakespelet”. C:a 1 200 män arbetade i gruvan under dess storhetstid. I kopparhyttorna runt Falun arbetade många tusen män. Det fanns 132 hyttor under stormaktstiden. Kvinnor fick inte arbeta med malmbrytning och smältning. Många kvinnor var sysselsatta med tillverkning av bloss som behövdes i stora mängder för belysning. Dessutom har kvinnor genomfört det tunga arbetet att gräva diken för driftvatten till konsthjul och hyttor.

Kaffe med dopp och diskussioner

Vi avslutade med en kaffestund och frågor och diskussioner och tackade Sven för ett mycket intressant och innehållsrikt föredrag.

Arkivcentrum Dalarna 6 dec 2017

Våra värdar, Ulf Engquist, Björn Pierrou och Björn Fallén

Denna gång hade vi förmånen att få besöka Arkivcentrum Dalarna, beläget vid ”Tallen” i Falun. Arkivcentrum Dalarna är en ekonomisk förening som bildats av bland annat länsstyrelsen, landstinget, högskolan, Falu kommun,  Stora Enso med flera.  Syftet är att arkivera och vårda handlingar från företag, organisationer och enskilda personer som verkar i området. Läs mera på Arkivcentrum Dalarna

Enskilda studier av kartor

Arkivet är minst sagt omfattande! Vi fick begränsa oss till gamla kartor över Falu stad med omnejd, dels stadskartor, dels kartor över kopparhyttor och annan industriell verksamhet i stadens närhet. Dessutom fick vi se plan- och fasadritningar över några intressanta hus och gårdar, bland annat Samuelsdals herrgård. Den skulle renoveras och användas som boställe åt Berghaupmannen, men han föredrog att bo i roströken vid gruvan, där han  hade han bättre uppsikt över verksamheten.

Kartorna som förevisades var original, allt från 1700-talets början till 1900-talets början. Björn Pierrou berättade initierat om kartornas tillkomst och innehåll. Vi fick också se kartor som använts för planering och för investeringsbeslut.  Idén om en järnvägsbro över Tisken väcktes redan på 1800-talet!

Bilder på dörröverstycken.

Björn Fallén informerade om ett pågående digitaliseringsprojekt. Inom snar framtid kommer delar av arkivet, till exempel vissa kartor, gårdar, bilder av interiörer och exteriörer med mera, att finnas tillgängliga för allmänheten på Falu kommuns hemsida! Dörröverstyckena på bilden till vänster kommer snart att kunna beskådas där.

Efter genomgången fick vi tid att själva studera det framlagda materialet. Det var tillåtet att fotografera utan blixt, men bilderna får bara användas för eget bruk och kan därför inte publiceras  till exempel på denna hemsida. Den som vill fördjupa sig kan besöka Arkivcentrum. Det är öppet för alla!

Slutligen tackade vi våra värdar för all intressant information och önskade varandra en God Jul och ett Gott Nytt år varefter vi skingrades i vinternatten.

En radioprofil kåserar. Jon Norberg 22 november

Jon Norborg

Han fortsätter nu efter tiden på Dalaradion med att göra poddradio, sin egen Dalfolk, där han möter och samtalar med intressanta personer. Han gör också Falupodden åt Falu kommun en gång varannan vecka och podcasten Uppdrag Spänning åt Dalakraft. Dessutom åker han runt och har en uppskattad musikquiz hos föreningar i Dalarna.

Quizen fick vi nu ta del av efter kaffet. Den var mycket uppskattad, först som minnestest hos oss och sedan inte minst när Jon presenterade de rätta svaren och hade små historier att berätta om de olika musikfrågorna.

 

Ett 30-tal medlemmar applåderade länge och hjärtligt sedan vår ordförande tackade Jon för besöket.

 

Ärter, punsch och kvällskonsert 16 november

Den årligen återkommande musikaftonen i Dalasalen inträffade detta år en vecka senare än brukligt. Kanske var det orsaken att publiken var något färre än tidigare. Eller var det att det populära TV-programmet ”Bytt är Bytt” som visas på torsdagar. Tomas Hellström och Hemvärnets musikkår Borlänge lät marscher blandas med bl.a. film och TV-musik. Regementets marsch från 1867 ”In die weite Welt” framfördes Dalregementets marsch, ”Stenbocksmarschen” Avslutade konserten.

Jan-Ola Nyström hälsade välkommen och Bjarne Harrung tackade musikkåren.

 

Arrangörer var även detta år en samverkan mellan Kamratföreningen och Kultur och Miljö.

 

Grafik på Dalarnas museum tis 19 september 2017

Den 19 september genomfördes för medlemmar i Föreningen Kultur och Miljö Falun, en visning av museets permanenta grafikutställning. Annacari  Jadling Ohlsson visade och berättade initierat om de utställda bladen i grafiksalen. Falun betraktas av många som grafikens huvudstad främst genom de fem falugrafikerna Helge Zandén, Stig Borglind, Hans Johansson Norsbo, Olle Hedlund Bull och Axel Fridéll som alla verkade i staden.

Kina och Japan var tidiga med tryckkonsten och här i Sverige startade Konstakademin i Stockholm utbildningar i grafik i slutet av 1800-talet. Det finns olika tekniker för att framställa ett grafiskt blad: högtryck, djuptryck, träsnitt, linolium bl a. De flesta är gjorda i djuptryck på kopparplåt, en torrnål som ristar i plåten. Vanligaste upplagan är 30 exemplar. Etsningar går djupare och då kan man göra en upplaga på 50 ex. De bästa bladen tekniskt sett brukar bli blad nr 5 – 10 i upplagan. Den enda kvinnan som finns representerad i museets samlingar är Ottilia Adelborg. Två tavlor finns utställda där hon arbetat med träsnitt, dessa är färglagda efteråt. Vidare kan nämnas att Hans Norsbo behärskade konsten att rista spegelvänt för att bladen skulle bli rättvända vid tryck. Axel Fridell var en mästare på att göra karikatyrer och få fram spelet mellan ljus och skugga i sina bilder. Ett av hans mest kända blad är Mr Simmons, tidningsläsare. I en egen monter finns Stig Borglinds arbetsbord utställt med nålar, redskap och material som han använde och ligger i en exemplarisk ordning på bordet. Skulptören Arvid Backlund, Svärdsjö har gjort huvuden i brons av de fem falugrafikerna, dessa finns utställda i en nisch i grafiksalen.

Falu Konstgrafiska verkstad som finns på Blindgatan i Östanfors, firar 60 års jubileum i år, 1957 – 2017. I en av salarna i museets stora konsthall finns ytterligare 22, idag verksamma konstnärer/grafiker, utställda. En stor variation på konstverken finns vad gäller storlek, färgsättning, föreställande och abstrakta uttryck. Man kan nu även göra grafik med hjälp av dator. Den konstnärliga ledaren på Konstgrafiska verkstaden idag är Modhir Ahmed. Sedan flera år tar verkstaden emot besökande konstnärer samt barn o ungdomar som är intresserade av att uttrycka sig i konst.

Många flera grafiker finns utställda på Dalarnas museum i den permanenta grafiksalen, vilket är väl värt ett besök för den intresserade.

Vi tackar Annacari som berättade på ett medryckande sätt om dessa delar ur museets konstskatter